Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del. Lador fulla med penningar hittas stundom ännu, i synnerhet i källor,
hvilka fordom höllos i helgd. Eii fattig- Jääskis-bonde gjorde ett sådant fynd,
men gömde det undan ocli skröt biott huru hans döttrar en gäng skulle blifva
rika genom hans dukaler. Men eu gäng fastnade liagpai eii köttbit i halsen,
hvaraf hau dog, utan att kunna yppa hemligheten, Ingen fann sedan hatts
skatt, och familjen är ännu i niisére. Sådana jordfynd äro i hela Karelen ett
lifligt samtalsämne, derföre att inan tid efter annan aer ryska munkar här
göra besök fiir att upptaga akut ter, öfver hvilka» forvanngsslällen Solovetskoi
kloster tros hafva noggranna uppgifter. Man kan knappt tvitla derpä, alt en
mängd sådana fynd af långväga främlingar vorkeligeii blifvit gjorda, hvilka
icke annorlunda kunna förklaras, äu alt några fordom till Ryssland flyttado
personer sel t sig tvungne att nedgräfva i jorden sin förmögenhet och för sin
själs salighets skull lemnat klostren noggranna uppgifter om stället.
Med skäl anmärker Knorring, att den osäkerhet oeh det förtryck, som sä
djupt inpräglats i Karelarens ansigte, äfvonsoni hau håglöshet ocb brisi pä
drift, härröra af de illära sja århundraden med yttersta stränghet förda
krigen, för hvilka hau mor än andra varit blottställd. Misstroendet och
envisheten tillskrifver han *) likaledes gunskn naturligt kronobetjeningens fordna
mhwbruk och douatariers obiHiga fordringar. Salmis-bouden röjer ännu fordna
tiders slafveri i sin vanliga helsning till en herreman: ”Kalliseh pää! Mie
tuljin siulle lyumäh ot»cha" (Dyrbara hufvud I Jag kom att för dig slä min
panna). De våldsamheter, till hvilka man ser Karelareu stundom läta förleda
sig, minste, likasom hans vidskepelser, mest lillekrifvas hans grofva
okunnighet. Af naturen har han vekt sinnelag, -snabb fattningsgåfva och mycken
vettgirighet. Man har derföre att hoppas allt godt för framtiden af de
nyligen på nägra ställen organiserade sockneskolor och länebibliotheker.
Karelarcn skyr inga uppoffringar för eu sak, om hvars hehöHighet han öfvertvgat
sig’; mail ser honom gorna uppoffra sista kopeken för egen bildning eller
sö-nernea Bkolgång. En i Parikkala inrättad skola leinnade redan första ärfit
förvånande bevia pä bondgossarnes framsteg. Desse, som aret forut knappt
kände bokstäfverna, hade nu lärt sig räknekonsten, Euklides elementer,
Finlands historia oeh statistik, och de äldre dessutom nlgebra samt något af
integral- oeh differential-kalkyl **).
’) Knorring, Gamla Finland, p, 39-41.
**) Suometar 1849, 45.
; Vid Gamla Finlands förening med det öfriga Finland blef södra Karelen
; delaktigt af finsk lag, men man bör icke förundra sig deröfver, alt
Viliorgs-; hon ieke strax förmådde uppskatta denna ovärderliga förmån, utan hängaf sig
J ät eu gränslös process-lystnad, förledd af snikne jurister som ditströmmade.
| Process-sjukan är nu i märkbart aftagande, sä att man t, ex. i Åyräpää härad
S räknar blott 300 mål, emot förra tiders 8 ä 000. Likväl ser man ännu dyra
; protokoller lösas för de allramlnsta småsaker. såsom för en fordran af 5
; strömmingar eller för eu kam, hvara värde vittnet anser vara vida mindre än
g eu kopek, "sä all den blott kunde k as i as pä sophögen.”
Karelskan är Kalevalas språk, ehuru i dagligt tal ieke sä fulla metriska
| former förekomma. Vid beröringen med Ryssar hafva sädana ord som ctolkovo,
| en silfverrubel, polttlna, lialfrubel, riveniekka, tio kopek silfver, vunnit burskap;
S eljest har ryskan ieke inverkat på finska ordens organism, nian på några orter
j blott förvandlat t och k till d och g. Storsto delen af de lånta orden äro
; med en egen smidighet assimilerade, såsom: supukka, af tjutok, munstycke;
J »Ilpuruiekka, vihornij, en slaga byäldste; liuhki, slifka, rädda; Olehina,
5 Olehin; Kosselava, Kusehelelf. Detta går för Karelareu lika lält, som att af
; vauvhall, orangeri, terpentin, gensd’armes bilda: rassali, ansatieri, tipin taari,
5 karmasonni. Folkets poetiska siune har gifvit dess språk en mängd naiva
t ordvändningar samt uttryck för artigheter, som annorstädes äro sällsyntare.
’ När eu värdinna skall säga åt sin gäst: (år det lof att vara? beter diet: su-
J vaittenkos? Vid afskedet, som hon småleende söker fördröja med ordspråket:
j “Saap* olla meucmätlU, ei viipymättä“, säger hon: ,,Saookaat munin syöneen,
; vaikk’ei kanoja olisi o!lutkaan“ (säg, att ni fått ägg, ehuru höns kanske ej
5 funnits en gång), oeh hennes sista ord är: ..Jnnmlan kans‘-, farväl. Wiborgs
\ län är språkförbistringen» land. År 1782 gjordes tyskan till kurial-sprBket.
", Äldre ståndspersoner minnas ännu, hurn de måste begagna smygvrår för att
? få tala svenska, hvilket farfar och farmor talade. I sednaate tider har tyskan
; förlorat sitt monopolium, och man hör ofta i sällskaper finskan, till och med
; svenskan, talas lika flytande som tyskan, ryskan och franskail.
; Af Borgå stifts 10 prosterier höra 6 helt och hållet samt Fredrikshamnska
; och WUlmanetrandska proeterleruo till en del till provinsen Karelen med :n-
; aIlca 34 socknar, men norra Karelens begge prosterier äro vid sednaste stifts-
j reglering förda till det nybildade stiftet Kuopio. I administrativt hänseende här
\ Karelen till tvenne lagsagor oeh tvenne län aamt 4 provincialläksre-disfriitter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
