Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- V. Karelen
- Lokala detaljer
- 60. Wiborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gon annan 1 Finland, kanske med undantag af Åbo; men emot ingen ler fram- 5
tiden mera hoppfull än för Wiborg’. Sainia kanal har sin yttc-rsla mynning vid j
den punkt, der man ser bron vidröra staden. Hit skall frän och med IBM all \
export från Savolaks ocli Karelen flöda ocli göra epok 1 den lyckliga stadens «j
historia. Handeln Srfde Wiborg of det närbelägna Björkö och erhöll 1403 af \
Erik XIII stadsrätt, Nya privilegier utfärdades flere gånger af följande re- ;
jCDtp. Efter Novgorods **ch Pleskovs fall skulle Wiborg säkert dragit han- t
deln till sig, deres t icke okloka haudelsåtgärder nedtryckt densamma, för- ;
nämligast derigenom, att regeringen öfvettät (järnhandeln, stadens förnämsta f
export, ät ett handelskompani samt framför andra städer gynnade Sandhamn j
(Helsingfors). Först den 11 Oktober 1316 återfick Wiborg sin stapelstadsrätt. J
Under Karl XI;s eljest lyckliga regering räknade staden blott 150 familjer, al 5
hvilka knappt 30 kunde betala sina utskylder. År 1812 var folkmängden 28t)3 ’*
u g
personer och har na stigit till 4960 mantalsskrifne och 13*2 ä pass vistande J
personer, utom 2000 man militär. Till följo af 1788 ärs krigsolyckor hade ;
Wiborg 1704 blott ett enda fartyg, men 1850 räknade det 19 fartyg om in- jj
atles 2,153 läster. På varfvet byggdes 1840 en ångbåt, Saima, om 0 läster j
för kommunikationen på kustlinien emellan Petersburg ocli Helsingfors, Wi- ;
borgs handel har länge varit af passiv natur, i det att utländningen ända till ?
sednare tider mest afhämtat med sina fartyg Wiborgs export. En navigations- ;
skola fauns redan uuder svenska (iden, men indrogs 1826 och dess fond, 1343 J
Rub., anslogs till underhäll af stadens brandanstalter. Sjömanshuset var ifrän S
dess början gemensamt med Fredrlkshamn; sedan 11140 linues ett sådant en- *
samt för Wiborg. År 1847 funtios 155 inskrifne handlande, af hvilka 82 i sto- «
den bosatte, ocli dessutom 29 s. k. linske borgare. Öppna handelsbodarnas an-
*
tal var 52, bvaraf 49 innehades af Ryssar, Wiborg har solida handelshus oeh j
omsätter ärligen omkring 300,000 Rub, S:r, oberäkuadt vcxelhandeln. Årliga ?
penmingerörelsen uppskattas till omkring 1.500,000 Rub, Privata förmögenho- g
ten är t allmänhet stor, men lifvet dyrt, hvilket mest härrör af Petersburgs S
närhet. Derföre äro ock handtverkerierna dyra. Staden hade 1847, 70 raä- ;
stare med 172 arbetare, Wiborg har tvenne tobaks- och cigarrfabriker samt %
ett tvål- oeh såpsjuderi. Staden är gnvernörsresidens. Af allmänna verk och j
inrättningar härelädes datera sig flera från sednaste decennium, säsom liefrat- %
ten, hvilken gifvit staden Ökad betydenhet; sparbanken inrättad 1845, söndags- J
skolan 1843, allmänna promenaden med lärktriids-planteringar samt basar«,
en större stenbyggnad, 1847 ni. fl.
Tidigt uppstodo i Wiborg kloster, kring hvilka, i: skydd af fästningen,
staden uppveite. Dorninikauerklostret, sora anses vara anlagdt 1318, är
nuförtiden inred t till boningshus. Nuvarande finska kyrkan, uppbyggd 1481,
skall ursprungligen varit, en af de rika Frauciskanernes klosterbyggnader.
Gustaf Wasa lät nedrifva de flesta kloslerbyggnader och använda dem till
fästningsmurarnas förbättring. Klostren gifvo sannolikt uppbof ät stadens första
skola 1409. Gymnasium invigdes 1641; samina ar funno» cn trivialskola och
eu mindre skola. Under Karl XIIis krig upphäfdes alla linanstalter, och först
1745 (inner man här en kafhedralskola. Skolsystemet förändrades 1768
sålunda, att normalskolor i länet, inrättades med en "Hauptschilte” i Wiborg,
Dessa kallades kretsskolor och åsyftade mera folkundervisningen, än högre
lärdom, för hvars vinnande Dorpat besöktes. Samtidigt fnniios tvenne
fruntimmersskolor. — Under Ryssarnes anfall 1322 oeh 1359 var staden öppen och
försvarslös, Erik Axelsson Tott började 1477 desa belastning, som af
Gustaf I, Peter I och Kejsarinnan Anna efterhand utvidgades. Ar 1710 fanns
blott en förstad Siikaniemi — holmstranden, vester om broi — hvilken i
vidd utgjorde något, mer än en tredjedel af sjelfva staden oeh hade egen
pastor. En del deraf är nu integrerande det af stadsfästntngen, sedan nämnda
Kejsarinna 1738 låtit omgifva den med murar, och kallas Courcmne dAnne,
eller i dagligt tal Karsaari, Barton denna har den s. k. Wiborgska
förstaden eller Neitsyniemi uppstött, bekantast genom de välsmakliga
Wiborgska kringlorna. Denna förstads, sydligaste ndde kallas Tervaniemi,
synbarligen stadens äldsla tjäninpplagsplats, hvars mark är stenhård af
sammanklibbad tjära, Pä motsatta sidan af staden är den s. k. Petersburgs k a
förstaden. Den inom stadslinicn Wiborg tillydande jorden nlgör 572
tunne-land, hvartill 1844 tillkom Mnaskola hemman. Den egentliga staden har ett
pä en gång antikt, lllligl oeh militäriskt utseende, är omgifven af en ringmur,
med 7 bastioner, en större oeh en mindre demiliitie och 8 portar, är 010
famnar lång, 655 famnar bred och 2200 i omkrets. Den är väl befästad, men
trång ocli kan vidgas blott mtät förstäderna. Dc flesta bus äro af sten.
Betydligare eldsvådor iiafva 8 gånger härjat Wiborg, ncniligen 1157, 1575, då
skolan ocli slottstrakten afbrnnuo, 1682, 1690, 1738, dä hela staden ända till
vallen nedbrann, 1793, då elden med sydvestlig storm 1 Bakom nägra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0183.html
