Finland framstäldt i teckningar / 186 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen - Lokala detaljer - 64, 65. Wuoksen med Imatra och Kiviniemi - 66. Kaukola - 67. Kexholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ifrån Saajoki gick gamla riksgransen St nordvest lill IJirvisaari, der ännu
fyra socknars råer sammanstöta vid Päiväkivi. Kort förut har floden vid
Noisniemi vänd t sig ät nordvest, omgifven af branta stränder, och utbreder sig
emellan S:t Andres och Sakkola till cn 14 verst läng fjärd, hvars största
vattenmassa vid Tiuri nedslungas i tvenne araiar mot Kohtasaari holme, Pä
Tiurinsaari holme svnas lemningar af fästningsverk. Förbi cn grupp af små
läcka hohitar tager 3/ä af den strida vattenmassan sin kosa ät nordvest till
kyrkan oeh prostgården, mellan hvilka den sjölika bifloden Helisevä har sin
mynning. Iläiaälä gärd (Löfström) ligger pä venstra stranden vid kyrkan,
don lilla vackra Husunsaari mod sitt lusthus och sin laxpata midtemot I
floden. Till höger är Pudoria (Sehvindt) och i fonden begränsas utsigt en af
det välbyggda Ivaska (Starek j. En mil, nedanföre nr den skummande raka
Unn onkoaki, som tyckes stå i sammanhang med sagan om Onio (Ornamo.
Untamoincu), Kaleväs broder. Pä andra sidan om den mllslänga ön
Härski-änsaari nedstörtar flodens öfriga tredjedel utför det vilda ocli steniga
Ali-venkoski, för att vid öua norra udde äter förenas till en stor sjö, som
äfven heter blott Vuokss och genoin sin rika arkipelag gör båtfarten till
Kex-holai till en af de angenämaste i Finland. Til! höger är Pyhäjärvi, i Peter
I:b tid förlänadi ät Prins Dolgoruki, 1741. ät Sol t i koil. Hela hncki.cn består
af tre geds: Tonbila (Touvila) af 38 mtl, Konnitsa af 2S5/, mtl, hvilka begge
nu ägas af Baron Friedricml (kusin till den förutnämnde). Del tredje är
Kcjserl. KaMnctsgodsel vid Ladoga» strand, af 10 byar med tills. 10 uti,
oeh inneiiafves på arrende af Baron Friedricszt. Till venster öfver fjärden är

66. Kaukola,

elt kapell, soin tillhört fiäisälä, men nyss är förenadt med Kexhoims
landsförsamling. Planehen är af tecknad frän gästgifvargärden, hvaraf ett hörn
synes till venster. Längst till höger är prostgården, eller, som den i Wiborgs
län vanligen kallas, pastoratet. Från Ilmes kapell nedforsar Miinajoki förbi
kyrkan genoin Miinankoskj i Vuoksen. Bron invid kyrkan kallas Muukinsilta,
brokistörna Muuldn kolat, efter fordna jättar, som skola uppbyggt dem.
Kan-kolabou förråder mycket slägttycke med Jääsfciabon, men skiljes till det yttre
lätt pä klädernas svarta färg. Kapellets största gods äro Järveiipaä och
Suot-alemi (Löfström), det sednare med cn större porcelliiis- och fayence-fabrlk.

67. Kexholm.

Sexton verst nedanom Uiinonkoski delar sig Vuoksen i tvenne
utlopps-jj armar, af hvilka den sydligare går (ill Kexbo 1m. Planehen är tecknad från
S vestra sidan eller Kalliosaari holme, nedanför hviiken Vuoksens böljor för
? sista gängen kasta sig utför en höjd af IB’A fot. Öfveret i forsen ligga do
J begge holmarna med Kexhoims fästning, som är sä gammal, att man icke
t vet, hviiken af de tre stridande nationerna först anlagt den, innan Thorkel
; Kimtssou 1293 intog densamma. Dess svenska namn är en rådbråkning af
I det finska Käkisalmi (Göksand). Det liar ofta pröfval krigets skiflen.
Sven-; sfearnea första svaga besättning, sotn icke kunde motstå den öfverlägsne
fi-; enden, föredrog döden framför en skymflig öfvergäng, gjorde ett utfall och.
J stupade lill sista man är 1295. Fästet förblef i Ryssarnes händer intill är
s 1680, då Pont08 de la Gardie intog det; 1597 äterlemnades det ät Ryssarne,
S men eröfrades än en gäng af Svenskarne 1611 oeh förblef svenskt tiil 1710,

5 då Peter I intog det, hvarefter det fä 11 vara i ro. Till venster är hnfvud-

; fästningen, med kaserner, rysk kyrka m. fl. kronolms; den mindre ön till
hö-5 ger kan anses som fästets innersta del ocb kallas äfven af Flnnarne
pesä-; linna. I dess lilla torn förvarades den ly k ib are kosaekhöfdingen Pugatschoff

? med hela sin familj, af hviiken en ålderstigen dotter lefde längt in pä detta

S sekel, dock pä fri fot, och här satt i flera tiotal är en fånge, som stundom
J fick träda i umgänge med stadsboerne , men aldrig sade sitt namn, iivarföre
? han kallades den namnlöse, nimetöin. Dä han framträdde, säges det,

; var han hvit som ufven. — Staden Kexholm är anlagd vid forsens början pä

\ venstra stranden, lika långt (14 mil) frän Wiborg, Willmanstrond och Pe-

* tersburg. Den uppstod småningom vid fästningen. Kexhoims ägovidd är
oui-\ kring 2,000 t:Iand, stadsplanen 135. Staden, som 1816 förklarades för
ujip-S stad, har en lägre elementarskola, cn prnvineial lakare m. in. Folkmängden
’ har varierat: 1812 875 personer, 1820 blott 520, 1842 äter 1059. Sistnämnde

; är hade staden 14 handlande och 13 hökare, 12 Öppna salnbodar; 10 inskrifne

J handlande bodde i Ryssland. Inga fabriker finnas; fartyg fä. Sommartid ger
; fisket den mesta MUighot. Ett stycke nedanföre, bortom Tenkatahti viken,
: är Kalli o eller Siikalai tur i, ett af Finlands förnämsta sikfisken. Lax fäs
; äfven, men laxvarpen äro egenteligen V, verst nedanföre. Stundom fäs stör,
? Ett är hade man till d. 12 Sept. fångat 12,000 laxar oeh 120,000 sikar. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>