- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
210

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tavastland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig, hörde sannolikt (il! nuvarande södra Österbotten, sä myckel mer som
Mus (as a ar i, Kyro, Viirä ocli Pederaöre deraf synas» blifvit kallade ”Norrcbotln
i Saulax.” Dessa kolonisationer föranledde chiedlertid ocksä här blodiga
uppträden, innan nya förhållanden Baniiyanjeuikiides, ocli della härrörde, säger
Fineke, af Tttvastläuuiugarues afundsjuka, ehuru desse hade marker nog
att odla.

Åtskilliga jordfynd bevisa (avastländska kolonisationens höga älder, i vSr
lid har man i Rantalnmpl vid gräfning i en mallbacke pä ii qvarter» djup stött

pä ändarna af eu katschas spjelar oeli vid fortsalt gräfuing genom jordlagret

funnit katsehan slå pä fast lei\ngar oeli likna nutidens katschor (fiakgärdeii).

I Hambo och Pälkäne har man gjort fynd af silfver armriugajf oeh pä det
sednare stället derjemte hittat 11 ’A lod kufiska mynt, Pä Raulnnfeirki udde mellan
sjöarna Raulunselki och Kouhonselkä stötte arbetare för icke längesedan pä \
en källare med ölkärl, Ölet hade varit starkt ooli berusande, troligen tillhö- J
rigl nägon rik herreman frän sednare århundraden. — Huru outredd än Ta- |
västlands äldsta forntid är, tyckes inan med säkerhet kunna päslä, att denna ;
provins ursprungligen sträckte sig längt veslligare än nuvaraud-s Tavaslehus i
län. Del:a bevisas redan deraf, alt eu socken vester oin Tammerfors heter ;

Tavastkyro (”Hämeenkyrö”). När och af livilken anledning namnet Satakunda S

uppkom, känner man icke. Någon gäng synes detta namn varit öfvcrllyttadt j

*



pä det landskap, som man nu egeuleligen. fcirslär med Tavastland. Sjelfva ;
Tavaslehus län kallades stundom blott Hollola eller Hauho häradet, j

Tavaslehus län bestod ar 153!* af följaude härader och socknar: 1) Öfre ;
häradet: Hauho, Tuulois, Lämpis, Asik kala, Hollola, Tenuilä, Padasjoki, Sys- j
niä och Jänisä; 2) Sääksmäki härad: Sääksmäki, Portlås, Kalvola, Saa- ;
ris och Kulsiala; 3) Haltula härad: Htflula, Janakkala, Loppis, Ilenko, ;
Mäskälä och Lehijärvi, Åren ltilti—ii»3l lydde Tavaslehus län under Åbo I
höfdingedöme. Sistnämnde är erhöll dot egen laudsböfding, under hviiken ;
»fven Nyland lades, Pehr Brahe åtskiljde dessa 1610, men åtta är derefter i
förenades de äter under gemensam landshöfding ined säte i Helsingfors, oeh j
sä förbi ef det, tills de vid nyaste läneregleri ngeu (1832) fingo hvardera egen j
landshöfdiug. Kymmenegärds län försvann, nicn i dess ställe tillädes S:t i
Michel» län det inesla af den (avastländska del, som derundr.r. lyd t. Vid re- ;
gl er ingen är 1775 lades Laukkas härad under Wasa län, men SaUkunda häi- ;
radet under Tavaslehus län, så alt NiWijärv: nu Ur lånegräns, Tavasllands I

; fordna indelning i sok nar oeli kyrktigäll är förvillande derföre, a-l.scickcu ila
J icke alltid betydde detsamma soin nu. Den förra benämningen hade
afsc-; ende på landets civila indelning, den sednare på den eklesiastika. Soknarna

g Tenni lä, Nyby, Mäskälä, Saaiis, Por! tas hafva shledes föga funnits annorstä-

\ des än i uppbärdsbiickerna. Den äldsla indelningen i tre härader (1539): öfre,

\ Sääksiuäki och Hatt nia häradet, utgick frän Tavaslehus-irakten. så att hvarje
af dem, i män af odlingens framsteg, sedermera omfattade långsmala land-

al räckor åt norra Tavastland samt äfven itägot af Nylands gräusesoknnr, I

eklesiastikt hänseende lydde Tawlland först under biskopen i Åbo, derefter
lades östra Tavastland under Wiborgs stift och sedermera under Borga.
Denna del utgör 1,7 pasloralor; Ilautalauipi socken är nyligen frånskild och lagd
under Kuopio slift. Under erkealiftet hör vestra delen med 13 pastoraler. 1
judicielt hänseende lyder Tavastland uuder 3 hofräller, nemligen 5 domsagor
nästan helt oeh hållet, uuder Åbo hofrätt samt Nylands och Tavaslchm
lagsaga; norra Tavastland under Wasa hofrätt och Österbottens östra domsaga;
under Wiborgs hofrätt helt oeh hållet blott Hel not a domsaga samt soknornc
Walkiala och Raatalainpi af I.appvesi och Rantalampi domsagor.

Tavastland är nu föirdeladt på .7 län, sii att kärnan deraf, fyra härader,
nästan boll och hållet hör lill Tavaslehus län; af norra delen Latikkas härad
helt och hållet till Wasa län oeh nordostligaste solenen Rautalampi med
Han-kasatmi kapell under kuopio län; lleinola häradet, landet öster om Päjäne,
helt och hållet lill S:t Michels län;, af Loppvesi härad Walkiala socken till
Wiborgs oeh af Perno härad lif tis soekcii, jemte cn del af Orimatlita, till
Nylands län,

I, Lappve-si härad. WaIk i a I a skall hafva blifvit först liebygdt af
bönder frän Hollola, hvilka här nedsaHe sig, en i Selänpää vid Wuojärvi, en
annan, smedei, Matts Orava, i Oravala,, en tredje i Ranlala. År 151S var
Walkiala en socken i förening med littis, Nastola och eu del af Möutyharju,
1Ö0Ö tned Mäntyharju allenast, 1830 kapell under littis, skild socken är JÉft
dä höfdingeu öfver Karelen, Erik Dyllensljema, erhöll frälserutl till Walkiala
by (nu Walkiala gård), Vid kyrkan stod ett fältslag*,len 20 April 1790,

II. lleinola härad utgör nord vestra dolen af det fordna Kymmenegärds
län öster o.n Päijäne, med fruktbara slora åkerfält, likval sä genoni-skiuet af
sjöar, att vattnen nära nog intaga haifva arealen. Sydligast är Mänty harju
sockens i avastländska del samt lleinola. nyligen ifrän Hollola skildt säsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free