Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tavastland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wehkajärvi, Pitkävesi och Winkiä sjöar samt Pääskylänkoski fors till
Längelmävesi sjö, som i sig sjelf är liten, men skjuter en arm, Säkkiä, långt i
nordost till Länkipohja, och mot söder ännu vida längre förbindes genom
Piitasalmi med Koljouselkä och vidare genom Koppalansalmi, utanför Eräpyhä,
med Ristinselkä. Utanför Saaris (Sillman) och Haapaniemi (Lange) i
Sahalaks kallas sjön Haapaselkä. Härifrån bröt sig vattnet 1604 genom Ihari en
ny led till Pälkänevesi, hvarigenom gamla strömen Sarea blef torr; nu har
Ihari i sin tur uttorkat, sedan Kaivanto i Kangasala 1831 hämnades sin granne
Sarsa. Längelmäki skildes 1640 från Orhivesi, Sahalaks 1581 från Pälkäne,
som är ännu äldre socken och sedan 1540 räknats till Sääksmäki härad.
Utsigten från Pälkäne nya kyrkas torn är utmärkt vacker och vidsträckt; i norr
ända till Luopiois öfver den holmbeströdda Pälkänevesi, i söder ända
till Walkiakoski öfver den öppna Mallasvesi och dess förening med Roine till höger
och Hauho vattnen ur llmolanselkä och Pintele genom Kyllö och Harhala till
venster. Den gamla förfallna och på auktion spolierade kyrkan är nära intill
på ena sidan, på den andra är Pälkänevesis korta, djupa och strida utlopp
Kostia, vid hvars stränder ännu kanonkulor hittas efter slaget den 13 Sept.
1713. Finska arméen under Carl Armfelt försvarade Öfvergången härstädes,
tills Ryssarne pä flottbroar öfver Mallasvesi kringgingo deras position. Om
H a t t u 1 a och T y r v ä n t ö se Stjernsund.
Vl» Nedre Sääksmäki härad ligger omkring Wanaanvesis
fortsättning ät vester. Nuvarande socknen Sääksmäki är till slSnre delen
belägen pä dess norra sida mot Pälkäne ocb llauho. En sköra natur och mänga
fornminnen fästa här uppmärksamheten. (Se Judikkala m. m.Häradets
öfriga del ligger mest söder om vattendragen. När man förbi det välbyggda
NikkilÄ (Arckenholt*) i Wnnä kommit eu kort väg från Tavastchiis, är det
för sira skiffer bekanta Kalvola den första biand dessa socknar. Bildad af
Hattula och Sääksmäki, var den till 1600 cn del af socknen Kulsiala, bvarlUl
äfven nuvarande kapellet Tyrväniö hörde. I Kalvola ligga: Niemis (GranfcIQi
Kutila (NordensvanJ, Ku 11 is jemte Uttala (Barek), Kuurila (Granfelt),
Ahla-järvi (förut Segercran! /.; nu lleimburger). Sydvcsfra delen af den fordom
Btora socknen Sääksmäki frånskildes derifrän med namnet Saaris 1483.
Denna delades äter 1600 i Akkas, beläget omkring Kouhonselkä oeli Jalanti sjö,
gom deruti infaller, samt Urdiala (Uijala, äfven Airanne), söder om Akkas
omkring Hutajärvi. I Akkas märkes: Konto och Wiiala (Granfelt) ocb i ka-
pellet Kylmäkeoki: Haudol» oeli HaavUto (Meiliu) samt ruinerna af det gamla
Aksborg[1]. I Urdiala: Notsjo (Törngren) samt Honkola och Malku. det förra
Furuhjeliuars, det sednare Tamelan ilrars hemgods. Häradets oeli landskapet»
sydligaste del helte fordom Porlas oeh omfattade nuvarande socknen T a
ramel a med kapellemc J o k k I s, Bertiula oeh II u mppi la sam t S o m c r o,
Tammcla är ett slättland omkring Pyhäjärvi, ur hviiken den sedermera
eSkal-lade l.oimijoki ä har sitt upphof. Socknen har rikedom pä mineralier. Här
äro: Saaris (Lepsen) vid Kivijärvi, Wiksberg (von Post, Wetterboff; nu La«
vonius). Se Jokkis oeh Musliala längre fram.
VII. Laukkas härad är det östra-(avastländska vattensystemets
nordligaste område, vid hvars mångfaldiga utgreningar alla lägenheter ligga.
Sydligast är Laukkas socken oeh dess kapell Jyvaskylä i söder vid
Jyväsjärvi, Ku ivas mäki eller Petäjä«si kapell af Jämsä socken ligger 1
jeninbredd med Jyväskjiä mot vester och derifrän skildt genom ett lilskott af
tarastmon. Pitäjåvesl har i sina mänga små med hvaranrira förenade träsk,
hvilka uppkomma pä landlryggen oeh utgöra JBmsä forsens öfre lopp,
rikedom, pä sjömalm, hvarpä tvenne biäslerverk Bro grundade, ir.ru det äldre.
Pcn-gerjoki, är nediagdt och nedbrunnet. K ars tu la kapell (se längre fram) är
i norr härifrän ocb i nordvest frän moderkyrkan Sa ari j är v i. Desa andra
kapell är Uiraia eller Kuukkajörvi mot gränsen af Laukkas. Wi i t a sa ar 1
är detta landskaps nordligaste socken och dess kapeller, Kivijärvi och
Pihtipudas, gransa till Österbotten. Alla dessa äro glest bebodda, men
rika på naturskönheter, bland hvilka exempelvis mättets Kulhnnlinna i
Saarijärvi ofvanom Mahlu sjö, ett af de vildskönaste ställen i Finland,
Jyvaskylä stad ligger pä stranden af Jyväsjärvi sjö ocb har genom
Aijälä fördjupade sund obehmdrad segel fart öfver Päjäne li!l Anianpelto 162
*/, verst. Likaså ligger orten i medelpunkten af alla de vaitendrag, som frän
landskapets norra del här sammanträffa och genom slrömrcnsningar blifvit
far-baro. Läget är således mycket fönnånligt och lockade lill itiarknadshaudel
redan förr än platsen, till följe af manifestet den 22 Mars 1837, under loppet
af följande året grundlädes. Stadens ägor utgöra ICO:’) tunneland, stadsplanen
08. Jyväskyla har postkontor, provinsialläkare, apothek oeh sparbank. Dess
kapellan besörjer själavården. Laukkas sockens häradsrätt är domstolen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
