Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öster om sladen kriug dfvens siränder är det romantiska £G) Mull os ;
med Utnjärvi kapell. Landet nppfylldt af täcka höjder, äar ocli bäckar, ;
folket vidskepligt. Myllyraula jernbruk är här beläget. Vidare norrut: 2) Ijo ;
mod Ö f v e r- och N e d c r-K i in i n g i, H a u k i p u d a b och K u i v a n i o m i J
kapeller. Rndbeck d. ii. härleder namnet friia Isis, Jo 1 Floderna och kusten ;
mycket fiskrika; Ijo laxpator täfla med Kemi oeli Uleå; sedan elt par äirtion- ;
den uppköpen den mesta laxen af Ryssar oeh skickas dels land-, dels ejövä- J
gen lill Petersburg. Kemi, Ijo ocb Uleä voro under Gustaf Iu. lid de (re fri* ;
hamnar i öslrn Norbktn; redan år 1374 synes här ha varit egen kyrka. Ilär ;
är Nyby glasbruk (Feliman). I öster vid samma elf är 20) Pudasjärvi, j
som 1611 skildes frän Ijo och der,förinnan var lappmark. Namnet af pudas, %
ett. smalt sund. Slutligen i nordos t, kring det betydlig» Maojärvi och eu j
mängd andra sjöar, ul breder sig 20) det fjällrika, ödsligt sköna Kuusa nio, j
odlingens unga cröfring pä den fordna lappmarkens gebit, än i dog en bostad I
for ren och björn, men numera befolkad! af finsko kolonister och räknad t lill ■
Öslcrholleu. llär är det. märkvärdiga högst pittoreska Paanajajäafi med dess ;
röda klippor. Söderom dessa nejder är j
VII. Kaj ana burad, det fordom s. k. Kajaneborgs län, Kajanien. Dess ;
egentliga kärna iir 30) Paldamo socken ined Kaj a na ocb Säresniemi 5
kapeller. Namnet bäilodes fin af pellomaa, åkerjord, än af udden Paltaniemi; ;
och bar soknen, soin ända till lQGO var en lappmark under Limingo och sedan i
ätskills under nnmti af Uleåträsk, pä sin lid varit den vidsträcktaste i Sveri- J
ges rike, så atl prestenie 4 gånger ont Srel kringrest ali. skrifia, döpa och ;
viga. Nejden,; kring deu stormiga slura Uleä sjö, hvaröfver sommartid all 5
trafik röres, har ödsliga Fjälltrakter och mycken oländig mark. llär visade ;
folksägnen Husis borg ined en famn mellan hvarje trappsteg; af orlens hög- j
esta Kalcvaslägte lefde i början af lTCO-talet den. 4 alnar oeh 4 tum länge J
Daniel Cajaisus, som visade säg för pengar. Har anlude Pehr Brahe i sitt j
grefskap är 1661 det 17 mil i öster frän Uleäborg belägna
Kaj ann. Dess äldsta privilegier gitigo förlorade vid fiendens infall 1716. »
Staden är belägen pii södra stranden af den strida ström, soin uttömmer de ;
östra vallueu i Uleä sjö ocb hvars brusande vägor omsluta slotlsholmen ined |
ruinerna af det gamla fästet (hvarom mera). I öster utfaller strömmen frän j
Nuasjärvl genom Koivukoski fors; 1 vester dinar A mm ii fall och öolkajäryi |
sjo som sammanhänger med Uleå. Läget är pittoreskt, men släden inskränkt, 5
till sfor del bestående af kojor (ännu fiir 00 är nedan ef pöilen). Stadsplanen
af 30 tunnland upptager 80 iloinfer. Uuder staden lyda omkring 30,001»
tunnland jord. Folkmängden iir 500. Inliil I7i!(i uigjorde staden eget pastorat,
men lades sedan som suceilani uuder IJaIdan;o. llär linnes eu provinelaltäkare
(nu Elias Lönnrot) och cn lielsubrunn. Kajaua marknader äro bland de
betydligaste i norden, oeh deu lilla staden får dä etl högst lifligt utseende. Om
dess Öden mera längre fram.
Till Paldamo htir äfven Manamansalo ö i Uleä sjö, 5 mil i omkrets,
oländig, med flera insjöar oeh glest bebodd. Sommartid går hela trafiken
mellan Uleäborg och Kajana sjöledes här förbi, ej ulan fara, emedan insjöns lätta
vägor äfven vid vanlig blåst gå ganska höga. Paldamo äldsta kyrka byggdes
pä Mauamansalo. I nordost frän Kajana är 31) det vida ödsliga
Ilyryn-e a I m i med Suomussa] m i, P u o 1 a n g o och R i s l i j ä r v i kapeller. År
1786 afsltUdes denna socken från Paldamo. Lika vidsträckt, fullt af sjöar,
kärr och hujdsfräekniiigar nr det.i söder om Hyrynsainii belägna 32)
Sotkam o med dess kapell K u h m o n i e ni i, a ömse sidor om de slora
vaden-dragen frön tisler. Åtskildes är 1G47 frän Paldamo; namnet af sotka, mäs.
Om folket i nejden norrom landlryggen säger Savolaksaren: ”Kajauabon med
de magra kinderna äter soTvel äfven utan bröd;" hvarlill denne svarar:
”Sa-vobon med den plussiga kinden vill ined grälen äla bröd.” Om det här
belägna höga berget Wuokatti gä flera sägner. Man säger att pä dess lopp
finnas insjöar med sällsama fiskar; att berget med din oeh gny förebådar
pestilens eller hårda missveilfir samt alt flera rökar derifrän uppstiga
sommartid, hvilket allt torde ha en naturlig förklaring.
VIII. Kemi härad är den nordligaste i Finland. Här ligger vid kusten
33) Kemi med Ter v oin och Simo kapeller. Namnet väl ffoL nog af
Ciinmerieme, snarare af kyrni, kym, en strid flod. Landet vid kusteu slätt;,
genom Simo stryker eu Ing bergsrygg. Skörgärden har en mängd öar:
Savi-saari, Vxkuusi, Momlaja, Tiuranen m. fl. Laxfisket, af ålder vida bcrömdt oeh
fordom idkadt af Sigtuna stadsboer, som qvarlemnat siu namn i eu by,
hlt-fdrde tidigt en driftig befolkning. 1 en nyare tid är Kemi bekant för sina
tre kyrkor. Äldsta qvarstäemle kyrkan anses vara byggd år 1521. När
denna med (iden hotade att ramla, uppfördes en ny och prydlig kyrka of
sandskiffer, men så illa, alt äfven den om fä |r hotade att instörta,
hvar-efter den tredje kyrkan uppfördes. Alla tre helt nära hvarandra erbjuda en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
