- Project Runeberg -  Rosa eller De åtta kusinerna /
140

(1876) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Födelsedagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dit Jamie helt ridderligt följt efter under fåfängt be-
mödande att fiska upp henne, och båda plaskade nu
af alla krafter omkring sig, halft förskräckta, hälft
roade af det oväntade badet.
Detta missöde gjorde det nödvändigt att få hem
de våta barnen så fort som möjligt; således blefvo
vagnarna lastade och hela sällskapet begaf sig, under
muntert glam, af till hemmet. Mac förklarade, att
han kände sig så lifvad som om han hade druckit
champagne i stället för vinbärsvinet, som kommit i
tant Plentys stora korg, tillika med en stor tårta,
garnerad med rosor.
E.osa deltog i all denna munterhet och förrådde
hvarken genom ord eller blick hvad hon led genom
smärtorna i sin fot. Hon drog sig dock ifrån lekarna
pa qvällen och satt och sprakade mod onkel Alec
med en liflighet, som både förvånade och gladde
honom; ty hon anförtrodde honom att hon brukade
leka häst med barnen, exercera med det lätta in-
fanteriet, klättra upp i träd och andra förfärliga saker,
som skulle ha gjort tanterna utom sig afförskräckelse,
om de haft en aning derom.
“Jag frågar inte ett tecken efter, hvad de säga
derom, onkel, om inte du tycker, att det gör något,“
svarade hon, när han hänsyftade på de goda fruarnas
förtviflan, om de finge erfara detta.
Ja, det ma nu vara, att du trotsar dem, men
du har blifvit så morsk, att jag är rädd, att det inte
dröjer länge, innan du trotsar mig med, och hur
går det dä?“
“Nej, det gör jag visst inte! Jag skulle inte
vaga, ty du är ju min förmyndare och kan låta sätta
pa mig tvångströja, när du behagar," svarade Rosa
och skrattade honom rakt i ansigtet, ehuru hon på
samma gång smög sig närmare intill honom med en
åtbörd af förtroende, som var glädjande att se.
sannt jag lefver, Rosa, jag börjar känna mig
ungefär sa som den der mannen, som köpte en elefant
och sedan inte visste, hvad han skulle göra med den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosa/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free