Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva skrifter i vårt fädernesland icke fått tryckas utan att förut af
lärde och förfame män öfverses, och att högstsalig konung Karl den XI
tillförordnat en beständig censor librorum, hvilken under kougl.
kansli-kollegii inseende hade att öfverse alla skrifter, som i Sverige skulle
tryckas, såsom instruktionen för den förste* censor äf den 7 Juli 1688
utvisar.
Uti denna så väl som i alla senare författningar finnes en allmän
och ovilkorlig lag, att allt som strider emot den i riket antagna
religionen, emot statens allmänna säkerhet och emot goda seder, skall till
tryckning förbjudas.
Samma grundsats anser deputationen nödig och värdig att
bibehållas såsom ett fäste för all dygd och för ett borgerligt samhälles
sällhet.
Deputationen finner derför, att allt som strider emot den i vårt
rike antagna evangeliska lära enligt orden uti 1 § Svea
konungaförsäkran, såsom ock emot de naturliga grunder till Guds kännedom och
sanna dyrkan, bör förkastas och aldrig få tryckas.
Hvad som må anses förgripeligt emot rikets allmänna säkerhet
kan deputationen icke tydligare utstaka, än då den nyttjar orden i det
på riksens höglofi. ständers eget beslut grundade kongl. bref till kongl.
kanslikollegium af den 9 Februari 1748, nemligen, att det är
förgripeligt och upproriskt att igenom tryckta skrifter vilja sätta i tvifvelsmål
riksens fundamental-lagars, konungens och regeringens samt riksens
ständers magt och myndighet.
Härmed förstår deputationen allt hvad som strider emot
konungens höghet, emot rådets gällande pluralitet och ålagda ansvar, samt
emot riksens ständers lagbnndna fri- och rättigheter, hvilka de, såsom
allena magtegande och högst rådande och tillika såsom lagbundne efter
rikets oryggeliga grundlagar ega och innehafva, eller emot den
ställning och gränser, som enligt fundamental-lagame äro imellan konung,
råd och riksens ständer uti riksstyrelsen, hvilka gränser och hvilken
ställning utgör det väsendtliga uti regeringssättet.
Men deputationen finner deremot, att man utan fara kan skrifva
och med vederbörlig censur låta trycka skrifter uti allt öfrigt,
antingen rörande hvaijehanda vetenskaper eller handels- och finansärenden,
möjliga besparingar i staten, handt- och manufaktur-verk med allmän
och enskild hushållning, landets uppodling, åkerbruk och landskötsel,
med flera ekonomiska ämnen. Deputationen anser derför ganska
angeläget, det under sken att röra staten och allmänna säkerheten ingen
skrift må förbjudas, som icke strider emot ofvan anförda grund, eller
icke tadlar ständers och regeringens beslut i statsärenden med utrikes
magter, eller ock icke oanständigt yttrar sig om främmande regeringar
och öfverhet.
Deputationen har fäst sin uppmärksamhet vid tvenne
författningar, hvilka inskränkt det nyss åberopade kongl. brefvet af d. 9 Februari
1748; den förra har deputationen funnit vara en kongl. kanslikollegii
resolution af d. 8 Februari 1750, som förmår, att ehuruväl hvar och en
lofgifvet är att in oeconomicis skrifva och låta genom trycket utgå dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
