Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en skriffrihet, som just icke alltid är laglös, ehuru skrifter icke
allestädes äro bundne till öfverseende, innan de utgifvas; men deputationen
känner ock de missbruk och svårigheter, som utaf en allt för vida
sträckt skriffrihet icke allenast äro möjliga, utan ock af dagelig
förfa-renhet i vissa riken ögonskenliga.
Deputationen anser hvad den nu föreslagit, vara
öfverenskom-mande med en fri regeringsart, och äfven tillräckligt att förnöja
nationens väntan och dess hopp, när det som riksens höglofl. ständer nu
besluta, så allvarligen handhafves, att ingen, annan än de sjelfve måtte
kunna det förändra, hvarför och riksens höglofl. ständer vid hvaije
riksdag lära täckas sjelfve tillse, huru deras författningar i detta ämnet
iakttagne blifvit, då — om så nödigt vore — de förändringar kunna
häruti vidtagas, som riksens höglofl. ständer, till vår sälla frihets
befästande då kunna vidare pröfva nyttigast.
Deputationen önskar slutligen att igenom denna författning
omtanke hos ett fritt folk så måtte förökas, kärlek för lag och vårt
välsignade regeringssätt så befästas, insigt och snillegåfvor så förmeras,
dygd och ädla tänkesätt så utbredas, att en nyttig skriffrihet ibland frie
svenske medborgare måtte lända till de förr upprepade vigtiga
förmåner för riket, och icke behålla möjligheten att kunna missbrukas.
Ganska troligt är, att de magtegande hat tarn e, hvilkas lyckas
stjerna redan var i tydligt nedgående, icke gerna sågo någon
utvidgning af tryckfriheten, då denna endast hade gifvit
oppositionen nya och skarpare vapen i händerna, men något mera än
en förmodan kan ej för närvarande yttras i detta afseende. Ett
dunkel döljer ännu för efterverlden och tyckes redan för samtiden
dolt orsakerna till att detta betänkande icke någonsin kom under
vederbörlig profiling. Det hade enligt all vanlig ordning bort
närmast handläggas af stora deputationen, men „oaktadt hvad
påminnelser så hos dåvarande landtmarskalken som öfriga
talmännen derom än blefvo gjorda, skall det dock ej blifvit möjligt
att få deputationen sammankallad in pleno“, — se der den
utredning som tre år senare erhölls, när tryckfrihetens vänner och
förkämpar sporde efter förslagets öde. Riddarhussekreteraren Franc
upplyste åter, att i statssekreteraren von Oelreichs värj o funnes
„en inhäftning af protokoll, som uti den riksdagens stora
deputations tillförordnade särskilda utskott i koncept förda blifvit,
hvar-ibland några passager rörande frågan om tryckfriheten jemte andra
ämnen förekommit“, men han tilläde, att „uti sjelfva deputationen
hade denna fråga så mycket mindre kunnat anmälas, som den
genom någon expedition aldrig dit inkommit.“ Oelreich åter
visste berätta, att utskottet, för att ej se sitt arbete förspildt,
slutligen öfverlemnat sitt betänkande direkte till riksens ständers
plena, men att det samma äfven derstädes blifvit liggande förutan
någon den minsta åtgärd*).
*) Se tredje utskottets af stora deputationen protokoll 1765, den 29
Aug. och 29 Okt. Jemför Malmströms Sveriges polit. hist. V, sidd. 198,199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
