Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det är ej nödigt, att vi uppehålla oss länge vid det, som en
forntid varit vållande till våra finansers förderf. Vårt eget tidehvarf
har i denna delen i synnerhet gjort sig utmärkt. Låt oss se på till-
ståndet i vår tid.
Man hör en del ännu herömma bankolånen, och arbeta på
bankens öppnande å nyo, men än flere, som vilja skjuta hela skulden på
dem och tro våra myntförfattningar vara makalösa och vilja frikalla
dem från delaktighet i vårt sorgespel. Men om läsaren enfaldigt vill
följa sanningen, så hoppas jag, att det aldrig kan undfalla honom, huru
förhastade sådana omdömen äro på båda sidor. Kännes saken icke i
sitt sammanhang, blifver det omöjligt att rätt bota sjukdomen.
Det här ofvanför beskrifna onda, att daler och marktalen ej utmärkt
någon viss qvantitet af någon metall, har ännu kontinuerat i vår tid,
så att dalem inom några år undergått vacklande förändringar till 1 å
200 procent, under hvilken tid samma namn likväl i all handel
blif-vit nyttjadt såsom en måttstock till varornas värde.
En och samma silfvermassa, till exempel 2 lod 14-lödigt
silf-ver eller 1 riksdaler specie innehöll 1735 36 penningemarker, men
1762 108 mark, och har både förut och efteråt gått igenom allehanda
gradationer häremellan. Så visst och oryggligt, som nu det är, att 2
lod fint silfver är och blifver det samma, så ofelbart är ock, att V36
eller 1735 års mark förhåller sig till Vios» det är 1762 års mark,
såsom 3 till 1; och emedan 8 öre blifvit räknade på hvar mark, och
32 på hvarje daler, så är äfven handgripligt, att örenas värde emot
någon metall undergått en likadan förändring.
Mark och daler silfvermynt hafva under allt detta, såsom ock
redan långt förut, enligt myntförfattningarna oförändrade förhållit sig till
mark och daler kopparmynt såsom 3 till 1, och således alldeles på
samma sätt blifvit försämrade.
Att nu på en gång och i kort begrepp se villervallan af allt detta,
så låtom oss allenast föreställa oss det blifva lofligt att i en krambod
hvarje vecka nyttja olika aln, som inom några år kan blifva %
kortare än den förra, och dermed dels låna, dels sälja ut tusendetals
alnar af allehanda tyg, utan att jemnföra dem emot något beständigt
mått; låt det äfven vara afgjordt, att man ej får infordra lånen efter
samma alnmått som de utmättes med, eller betala den alnen, som var
2/3 kortare, med mindre penningar än den större, blott derföre att de
heta alnar båda två, så frågar jag, hvad handel, hvad säkerhet tycker
du väl, min läsare, sådant skulle åstadkomma? Eller huru lätt kunde
icke det hända, att mången enfaldig, som ej visste af, huru man hvarje
vecka gnagade af alnen ett stycke, kunde i största menlöshet handla
bort hela sin egendom, som blefve den illpariges rof!
Men ännu besynnerligare förekommer det mig, om man till
rättande af sådant, och att få ett beständigt alnmått i gång, ville påstå
[det] vara oundgängligt att i flera år skarfva uti den förkortade alnen
ett litet stycke i sänder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
