Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Regeringsperioderna efter 1809 - Alexander II:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af de redogörelser rörande landets drätsel, Jag vill låta åt Eder öfverlemna, skolen I finna, att statsverkets inkomster alltid
varit tillräckliga för de löpande statsutgifternas betäckande, samt att en betydlig tillväxt i de indirekta skatterna, som förmånligt
vittnar om landets stigande välstånd, tillåtit allt större anslag användas till främjande af dess andliga och materiela intressen.
Endast till bestridande af krigskostnaderna åren 1855 och 1856 samt till bekostande af järnvägen emellan Helsingfors och
Tavastehus har Jag tillåtit Storfurstendömets styrelse att upptaga statslån. Äfven rörande dessa skall en redogörelse Eder
föreläggas, som utvisar att ränta och amortissement för desamma kunna af statsverkets närvarande tillgångar bestridas. Min vilja
är dock, att framdeles intet statslån må utan Storfurstendömets ständers medverkan upptagas, så framt icke plötsligt fientligt
anfall eller annan oförutsedd allmän olycka skulle göra sådant oundgängligen nödvändigt.
De nya anslag, Jag vid denna landtdag af Eder begär, afse också endast nya åtgärder för den allmänna bildningens och
välståndets höjande. Åt Eder öfverlemnar Jag att fritt afgöra öfver dessa åtgärders lämplighet och omfång.
Flere stadganden i Storfurstendömets grundlagar äro icke mera tillämpliga på de förhållanden, som genom dess förening med
Kejsarriket inträdt; andra sakna nödig tydlighet och bestämdhet. Då Jag önskar se dessa brister afhjälpta, skall Jag låta uppgöra
förslag till särskilda förklaringar och tillägg till desamma, att ständernas pröfning föreläggas vid nästa landtdag, hvilken Jag har
för afsigt att sammankalla efter tre år. Fasthållande de konstitutionelt monarkiska grundsatser, som uppbäras af Finska folkets
öfvertygelser samt äro sammanvuxna med landets lagar och institutioner, vill Jag genom sagde förslag ytterligare utsträcka den
rätt till själfbeskattning, ständerna nu grundlagsenligt ega, äfvensom återgifva ständerna den motionsrätt, dem af ålder tillhört,
förbehållande Mig likväl initiativet i grundlagsfrågor.
I kännen Mina tänkesätt och Mina välönskningar för de folks lycka och välgång, som Försynen förtrott åt Min omsorg.
Ingen handling från Min sida bör hafva kunnat störa det förtroende, som måste ega rum emellan Regent och folk. Måtte detta
förtroende emellan Mig och det redbara och trogna Finska folket, framdeles såsom hitintill, utgöra den säkra föreningslänken Oss
emellan. Den skall då kraftigt bidraga att befordra detta folks lycka, som för Mitt hjärta alltid förblir dyrbart, samt gifva Mig
en ytterligare anledning att sammankalla Eder till periodiskt återkommande landtdagar.
Det tillhör Eder, representanter för Storfurstendömet, att genom värdighet, hofsamhet och lugn i Edra Öfverläggningar
ådagalägga, att fria institutioner, långt ifrån att vara vådliga, utgöra en borgen för ordning och trefnad hos det folk, som i
samråd med sin Regent och med praktiskt förstånd arbetar på utvecklingen af sin välfärd.
Jag förklarar den utlysta landtdagen härmed öppnad.
Detta tal, som strax blef uppläst och i tryck utdeladt både på svenska och finska språken,
står tecknadt i häfderna såsom ett af de lyckligaste moment i Finlands nyare historia. Den
förflutna tidens långa pinsamma ovisshet om statsförfattningens fulla bestånd var skingrad. Vägen
var öppnad till konstitutionel utveckling och gagneligt framåtskridande under förtroendefull
samverkan mellan monark och folk. — Då Kejsaren följande dag afreste, följd till stranden af
landtdagens medlemmar och en oöfverskådlig folkmassa, var det med djup rörelse han bjöd farväl och
emottog sina tacksamma finska undersåtars afskedshelsning.
Ej mindre än 48 propositioner hade Kejsaren af låtit till ständerna. De berörde snart sagdt
alla grenar af lagstiftningen och därjämte betydande finansåtgärder, bl. a. anslag till folkskolor,
kanaler, järnvägar och fyrbåkar. Det dröjde någon tid, innan nödig vana vid de från förra seklet
härstammande formerna för ståndens och utskottens arbeten var vunnen. Men sedan framskred
landtdagens verksamhet med stor intensitet. Och uti intet af stånden saknades män med insigt
och förmåga till debattens uppbärande och de olikartade frågornas lösning. Det visade sig, att det
femtioåra afbrottet i det representativa systemets tillämpning icke utplånat de inom det finska
samhället af gammalt rotfästa egenskaper, som utgöra förutsättningarna för detta system. — Inom den
normala tiden af fyra månader var det dock icke möjligt att slutföra det omfattande programmet.
Landtdagen afslutades först den 15 april 1864.
Åt samtliga stånden hade lokaler beredts uti riddarhuset, en egentligen blott för ridderskapet
och adeln afsedd byggnad, hvilken några år förut blifvit uppförd för detta stånds räkning, med
bidrag af statsmedel. — Någon fördelning af landtdagsmännen i skilda partier egde vid denna
första landtdag icke rum. Väl kunde hos en mindre del representanter skönjas ett något
konservativt skaplynne och hos andra, särskildt inom adeln, en mera utprägladt liberal ståndpunkt, än
flertalets var. Men några skarpt mot hvarandra afsöndrade grupper uppstodo härigenom ej. När
senare en verklig partibildning kom till stånd, skedde det på grundvalen af språkfrågan, d. ä.
frågan om att i det offentliga lifvet inrymma åt det finska språket en ställning, motsvarande
befolkningens sammansättning i nationelt hänseende.
Af de båda nationalspråken hade svenskan efter 1809 fortfarit att såsom förut vara landets
offieiela språk och den högre kulturens organ. Till en början förspordes knapt något missnöje
härmed i de djupare samhällslagren. Skrifkunnigheten var då föga utbredd bland allmogen, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
