Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däggdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som äro beväpnade med samma skärformiga klor och utrustade
med en egendomlig förmåga att vrida sålan inåt, hvilket
naturligtvis är särdeles fördelaktigt för klättringen. Så förflyttar sig
trögdjuret, som långt snarare förtjenade namnet grendjur, utan
synnerlig möda och ansträngning från gren till gren och från
träd till träd, utan att i de täta tropiska skogar, som blifvit
det anvisade till vistelseort, någonsin behöfva vidröra marken.
De i förhållande till den ringa kroppstyngden så starkt
utvecklade armarnes muskelkraft är så stor, att det utan att
tröttna kan hänga hela timmar fästadt på ett ställe, hvarvid
det icke sällan gifver sin glädje öfver lifvet tillkänna genom
ett fortfarande sjelfbelåtet knorrande läte. Dess skarpa klor
skänka det äfven tillräckligt skydd mot många af dess fiender,
isynnerhet ormar och tigrar. Dessutom är färgen på dess
hårbeklädnad så lik den med mossor och lafvar öfvervuxna
grenen, att sjelfve indianens falköga, som redan från tidigaste
barndomen vant sig vid att tyda alla urskogens fenomener,
knappt förmår skilja det liksom fastvuxna trögdjuret från den
höga grenen.
Aporna äro äfvenledes förträffliga klättrare och dåliga
fotgängare, om också icke i samma höga grad som trögdjuret.
Så väl deras främre som bakre extremiteter äro händer,
merändels försedda med fyra fingrar och en fritt rörlig tumme, så
att de med alla dessa organer kunna gripa eller klänga sig
fast omkring trädgrenen. Äfven hos dem äro de främre
extremiteterna vanligen längre, gröfre och kraftigare än de bakre,
liksom kroppen smärt och af jemförelsevis ringa tyngd. Denna
byggnad passar, som man ser, på det förträffligaste för
lefnadssättet hos dessa trädinvånare, som ofta med förvånande
snabbhet svinga sig från gren till gren och gungande på elastiska
qvistar mången gång göra hela fyrtio fot långa språng.
Utmärkta klättrare och tillika äfven hoppare och
springare äro våra ekorrar, som i de tempererade och kallare
zonernas skogar intaga apornas plats uti de tropiska skogarne.
Hos dem hafva benen nästan samma längd och den största
kraften ligger uti de bakre extremiteterna. Händerna saknas
helt och hållet och blott den med en klo försedda tumvårtan
på framfötterna erinrar något om de lätta och viga
fyrhändningarne. Men nästan lika skickligt hoppa och springa
ekorrarne i träden, af hvars frökärnor och nötter de företrädesvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
