Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Dogmatisk utläggning. Rationalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
fastmera gamla tradenter, som söka en oanfäktbar
legitimering för sitt votum separatum och härför
finna det lämpligt att anföra Ibn ᶜAbbās eller fru
Ajischa. På säker grund finna vi oss, då vi i fråga
om »versen om gudsskådandet» genom talrika isnader
erfara, att en av de mest ansedda tradenterna
mekkanaren Mudjāhid ( omkr. 718—20), en av Ibn
Abbās mest förtrogna lärjungar, icke tolkade ordet
»skåda sin Herre» på övligt sätt utan däri fann
uttryckt »den hoppfyllda längtan efter Gud eller
den längtande förbidan efter Hans
vedergällning;» och hantilläggerden betydelsefulla förklaringen:
Ingen av Hans skapade varelser kan någonsin skåda
Honom.ᶜ AÄven en annan gammal auktoritet ᶜAtijja
al-ᶜAufī från Kufa (¢ 730) uttalar sig vid samma
tillfälle med hänvisning till S. 6: 103 på liknande sätt.
Vad vi m kunma fastställa är, att muᶜtaziliterna
icke voro banbrytare i fråga om den bildliga
förklaringen av antropomorfistiska uttryck i koranen,
utan att de häruti hade föregångare i representanter
för och lärare i traditionen flera århundraden före
deras uppträdande, ja, redan i sjunde århundradet.
Det är dock deras förtjänst att hava utsträckt
den bhildliga tolkningsmetoden till alla
antropomorfistiska uttryck i koranen. Omedvetet hava de här
tagit arv efter hellenismen, denna mäktiga, i sena
släkten och vida kretsar fortverkande och även i
islam om ock mera omärkligt aktiva faktor i
mänsklighetens andliga utveckling.
Muᶜtaziliterna hava tillämpat metoden på alla
gudomens kroppsliga attribut: seende, hörande, vrede,
välbehag, nedstigande, uppstigande o. s. v. och på
åtskilliga andra dogmatiska föreställningar: fatalismen,
vedergällningsläran o. s. v. på vilka vi i nästa
föreläsning skola närmare ingå. Deras exegetiska arbete
har frambragt en omfångsrik litteratur. Då dei
väntan på framgång i sina strävanden haft att
undanröja en stor mängd folkliga föreställningar och tradi-
Goldziher, Islam. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
