Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hvari det visar sig, att äfven en senator icke är annat än en människa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 161
du känt dig som skulle du åter öppna en liten graf? Lyckliga moder,
om så icke varit fallet!
Mrs. Bird drog långsamt ut lådan. Där lågo små rockar af olika
snitt och mönster, små förkläden och strumpor; och ur ett pappersom¬
slag tittade fram ett par små slitna, tåstötta skor. Där lågo en leksaks-
häst med vagn, en snurra och en båll — allt minnen, hopsamlade och
inlagda under många tårar af saknad och smärta. Mrs. Bird satte sig
ned, lutade sig öfver lådan med ansiktet doldt i händerna och grät så att
stora tårar föl lo mellan fingrarne ned på de kära minnena. Snart lyfte
hon emellertid upp hufvudet och böljade med nervös brådska utvälja de
enklaste och starkaste klädesplaggen, dem hon lade i en hög.
“Mamma,” sade en af gossarne, sakta vidrörande hennes arm,
“ ämnar du ge bort de här sakerna ? 77
“ Mina käre gossar/7 svarade hon mildt och allvarligt, “om vår lille
käre Henrik ser ned ifrån himlen, så gläder det honom att vi göra detta.
Det vore mig omöjligt att ge bort dem till hvem som hälst — till någon,
som vore lycklig; men nu ger jag dem till en mor, som är mera
förkrossad och sorgsen än jag, och jag hoppas, att Guds välsignelse skall
följa dem.77
Det gifves i denna värld kärleksfulla människor, hvilkas alla sorger
blifva lika många källor till glädje och välsignelse för andra; männi¬
skor, hvilkas jordiska förhoppningar, under många tårar lagda i grafven,
bilda ett utsäde, af hvilket de olyckliga och öfvergifna få skörda tröst
och vederkvickelse. En sådan människa är den ädla kvinna, som sitter
där vid byrån och med tårade ögon plockar ihop minnena efter sin
förlorade älskling för att skänka dem åt den olyckliga flyktingen.
Sedan detta var gjordt, öppnade Mrs. Bird garderoben och framtog
ett par enkla, ännu i godt stånd varande klädningar. Därefter slog
hon sig ned vid sitt sybord och började ifrigt lägga hand vid det om¬
ändringsarbete, som hennes man hade föreslagit. Hon fortsatte rast¬
löst härmed, tills den gamla väggklockan i hörnet slog tolf och hon
hörde vagnen rulla fram utanför trappan.
“ Mary,77 sade hennes man, som nu inträdde med öfverrocken i
handen, u vill du vara snäll och väcka henne nu; vi måste ge oss af.
Mrs. Bird packade skyndsamt ned de för Elise afsedda sakerna i en
liten kappsäck, låste den och bad sin man taga den med ut i vagnen.
Hon gick härpå in för att väcka Elise. Snart syntes denna vid dörren
med gossen i sina armar; hon var iklädd hatt, kappa och schal — allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
