- Project Runeberg -  Strindbergs-litteraturen och osedligheten bland skolungdomen /
81

(1887) [MARC] Author: John Personne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommit. Skolans pligt är att, bunden som hon är och bor
vara af sina lagar, också tillämpa dem och deras
straffbestämmelser, hvilka hafva sin grund i den riktiga åskådningen,
att omsorgen om det helas väl måste gå före omsorgen om
en endas väl, att omsorgen om ett fåtal måste, såvida det är
nödvändigt, offras för omsorgen om de många. Att i skolan
behålla lärjungar, öfverbevisade om osedlighet och last, vore
ett brott mot hela skolan, ett brott mot dess öfriga
hundratals läijungar, bland hvilka smittämnet kunde utbreda förödelse.
Men derför kan en ungdomens vän icke annat än känna djupt
medlidande med dessa stackars gossar, hvilkas bana rent af
kan blifva stängd genom en sådan relegering, och som i alla
händelser alltid på ett eller annat sätt i yttre afseende skadas
af en sådan dom. Man tanke sig, att de gossar, hvilkas
skolgång på detta sätt afbrytes, hafva medellösa föräldrar.
Hvad skola dessa taga sig till? I samma stad blir en sådan
relegerad vanligtvis icke mottagen vid någon annan skola,
såvida det finns mer än en skola der. Och äfven om
för-äldrame hafva råd att bestå honom skolgång i någon annan
stad, än den, i hvilken de sjelfva äro boende, är det mycket
sannolikt, att han icke heller der blir emottagen. Hvad skola
föräldrarne då göra, och hvad skall det bli af den relegerade?

Den förnämsta och vigtigaste faktorn i uppfostran har
jag ännu icke nämnt: Gudsfruktan. Blir Gudsfruktan tidigt
en i barnets lif ingripande och herskande magt, då behöfva
föräldrarne icke frukta för sitt barn; barnet är då i bättre
och mera skyddande händer än sina föräldrars. En
uppfostran till Gudsfruktan i djupaste och egentligaste mening,
till kristlig tro i det ordets fulla betydelse, kan flertalet
föräldrar icke åstadkomma; det kan man icke heller begära.
Men att vördnad för Gud och det heliga, för Guds vilja
och lagar i samvetet och i Ordet, tidigt inplantas hos de
unga, det kan man begära af föräldrar, som kallas och vilja
vara kristna, ja äfven till en viss grad af dem, som icke

kar vidtagas i dylika fall. Pä sitt afgångsbetyg får den sålunda från
skolan skilde lägsta sedebetyget, och söker han inträde yid annat läro*
verk, tar man här alltid reda på orsaken till detta betyg.

Pertonne: Strindbergslitteratoren. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pjstrindb/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free