Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit tystare och kallare i sitt sätt än förut. Det
var, som gick hon och bar på ett agg till honom.
En morgon då hon kom ut till frukosten,
frapperades han af hennes utseende. Hon var hemskt
blek, och under ögonen sträckte sig mörkblåa ringar.
Han betraktade henne helt förskräckt.
»Är du sjuk?»
»Nej, men jag har inte sofvit i natt.»
»Inte alls?»
»Inte en blund.»
»Har det händt något?»
Hon svarade icke. Men som om frågan varit
en förolämpning, sköt hon bort sin kopp och reste
sig från bordet. Det var någonting så kyligt och
besynnerligt i hela hennes uppträdande, att han måste
gå till henne för att se, hur hon såg ut. Ännu en
gång frågade han, om det händt något.
»Nej ingenting.» Hon såg honom kallt i ögonen.
Men så fortsatte hon långsamt: »Ingenting åtminstone,
som du bryr dig om.»
Vid de sista orden darrade hon på rösten. En
gissning flög öfver honom.
»Är det i dag, som ...»
»Ja det är i dag.»
Det var i dag han blef fri, hennes plågoande,
som marterade henne i osynlig måtto hvarje dag och
timma. Nu var han lös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
