- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
171

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patronessans salong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man kan ej förmoda, att en så tapper man som
kapten Stjernros midt under brinnande krig, då hans
kamrater kämpa för lifvet, skulle begärt permission; mitt
herrskap, det måtte väl ingen tro?”

”Herre”, hviskade krigaren i Gabriels öra och
kramade honom känbart om armen, ”låt bli att ursäkta
och berömma mig, ty då tillintetgör jag er som en
såpbubbla.”

”Kapten Stjernros, jag ber ödmjukast.”

”Nog, herre! Ingen hädelse mera”, hviskade åter
kaptenen, gjorde en lätt bugning för sällskapet och gick.

Dagen derefter satt kammarherren åter hos
patronessan, de voro ensamme, fröken Emilia var illamående,
hette det, och satt på sitt rum.

Kapten Stjernros hade skrifvit ett bref till sin
styfmor och sagt henne, att han ej mera kom att besöka
hennes hus, sedan hon tillåtit att man der förolämpat
honom. Den stolta qvinnan bet sig i läppen, ett skarpt
drag af vrede rynkade pannan och drog en linie öfver
kinden, som var blekare än vanligt.

”Hvad säger ni om ett sådant bref, bäste
kammarherre”, yttrade hon och lemnade honom biljetten, ”det
der är ett språk till hans fars hustru, till mig, som
skyddat, vårdat och vänligt bemött hans syster, det
der är tacksamhet.”

”Det är fasligt, han är en menniska, som ej
förmår tygla sina lidelser”, yttrade Gabriel; ”det är
likväl ett af de största och farligaste fel en menniska kan
ha, nämligen det att ej kunna beherska sina passioner;
men trösta er, han anser ingenting heligt. Man vill
veta att rätta orsaken till hans permitterande var, att
han vågat att komma fram med djerfva, pockande ord
till kungen vid en audiens, som han haft för åtta
dagar sedan, strax efter kungens hemkomst; emellertid
är han en rask kurir, ty han for senare från Finland
än vår nådige kung från Åland, hela fjorton dagar
senare och kom likväl fram ungefär vid samma tid.”
Patronessan log bittert. Vi tala ej här politik, vår
nådige kung må göra hvad han vill — emellertid så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free