- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
189

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det innesluter alltså ett helt ämbetssystem för den högre
förvaltningen.

Härigenom betecknar det otvifvelaktigt en epok i
organisationsfrågans teoretiska behandling. I denna regeringsordning var
ämbetsprincipen klart och konsekvent genomförd, förvaltningen
var så vidt möjligt uppdelad på begränsade sektioner med höga
ämbetsmän i spetsen[1], och de högsta, ledande posterna voro
organiskt förbundna med de lägre. Ny var i sistnämnda
afseende särskildt föreskriften, att hvart annat eller hvart tredje år
alla ämbetsmän skulle underkastas räfst och revision. Å andra
sidan tryggades deras ställning genom ett stadgande, att de ej
finge afsättas utan ransakning och dom. Till ämbetssystemets
befästande syftade likaledes ett yrkande, att åt hvarje ämbete
skulle anslås ett bestämdt underhåll, växlande efter rang och
värdighet enligt angifna grundsatser.

I enskildheter har rådets förslag däremot icke mycket nytt
att uppvisa. Från äldre organisatoriska utkast skiljer det sig
därigenom, att det hufvudsakligen upptar endast administrativa
ämbeten, inga hofsysslor[2], men detta torde komma sig däraf, att
här var fråga om en reglering af styrelsen under konungens frånvaro,
då det kungliga hofvet ej skulle finnas i Sverige. I teorien hade
man för öfrigt, såsom ofvan visats, redan tidigare börjat till en
viss grad skilja hoftjänsten från statstjänsten[3]. Några nya
ämbeten innehåller förslaget icke, och ej heller instruktionerna för
de olika posterna öfverträffade i allmänhet hvad förut i den vägen
presterats i precision och utförlighet.


[1] E. Hildebrand anmärker, att »de fem riksämbetena . . . alla här
förekommo» (Statsförfattn:s historia, s. 257; jfr Boethius, s. 108). Såsom
»riksens höga ämbeten» betecknades emellertid ingenstädes i förslaget just de
fem, som sedan kommo att nämnas så: drotsen, marsken, amiralen, kanslern
och skattmästaren. Snarare ser det ut, som här äfven andra ämbeten innefattas
under denna term (s. 460). — I andra handlingar från samma tid användes
den med bestämd begränsning, men innesluter då icke alla de nämnda fem
värdigheterna. I utdraget af Kalmarstadgarna omfattar den drots, kansler,
marsk och amiral (SRA III: 247), i postulata nobilium enligt några
handskrifter likaledes dessa fyra, enligt andra blott de tre förstnämnda (a. a., s. 394 f.),
och i hertigens förslag till regeringsordning stå, såsom ofvan påpekats, enligt
de flesta handskrifter endast drots, marsk och amiral nämnda såsom riksens
höge ämbeter; endast i en redaktion tillägges kanslern. Skattmästaren nämnes
alltså ingenstädes. Jfr nedan.
[2] I slutet talas dock om hofmästare för hertig Johan och prinsessan Anna.
[3] Se ofvan sid. 160. Jfr E. Hildebrand, Statsförfattn:s historia, s. 237.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free