Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Nya förslag, utan resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringen, vore det tillräckligt, att denne aflade en försäkran att
efter lag och rätt förhålla sig mot både konung och undersåtar.
Det vidlyftiga reglementerandet vore öfverflödigt och äfven
olämpligt, då oförutsedda förhållanden lätt kunde inträda. Blefve blott
dugliga ämbetsmän förordnade, skulle de nog veta att sköta sitt
kall utan sådana föreskrifter. Det var samma afvoghet emot en
fast ämbetsorganisation, som visat sig i hertigens föregående
förslag. Det obestämda sätt, hvarpå han omtalar
regeringsmaktens blifvande innehafvare, döljer ej hans tanke, att denne
— han använder singularform — måste blifva han själf.
Till slut blef det rådet, som måste börja gifva med sig, när
tiden för konungens afresa nalkades. I början af juli hade det
ett nytt förslag till regeringsordning färdigt[1], hvari — med
bibehållande af principen om hertigens och rådets samregering —
den svenska regeringens myndighet i förhållande till konungen i
flera afseenden begränsades enligt dennes önskan, dock så, att
de längst gående bestämmelserna om ämbetsmännens
underordnande direkt under konungen uteslötos[2]. Här heter det
uttryckligen, att rådet skulle sammankomma blott en eller två gånger
om året. Dessemellan borde åtminstone två riksråd åtfölja
hertigen, hvarjämte kanslern skulle leda expeditionen af regeringens
skrifvelser. Bestämmelsen klargjorde den högsta myndighetens
gestaltning betydligt bättre, än rådets första förslag hade gjort,
men så, att den faktiskt lade maktens tyngdpunkt hos hertigen.
Medgifvandet kunde ej förtagas af en följande punkt, enligt
hvilken regeringen skulle handla efter enhälligt råd och den ena
parten ej utan den andras samtycke.
Hela det stora administrativa maskineriet var i detta förslag
lämnadt å sido. I fråga därom hänvisade rådet endast till
speciella instruktioner.
Sigismund var ej heller nöjd med detta projekt. Trött på
de fruktlösa förhandlingarna sökte han afhugga knuten genom
att utan vidare i kraft af sin kungliga myndighet proklamera en
regeringsordning, daterad förra hälften af juli[3]. Den var byggd
på det förra kungliga förslaget, men med ej oväsentliga
modifikationer efter rådets önskningar. Regeringen uppdrogs bestämdt
åt hertig Karl och rådet gemensamt, och ämbetsmännens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
