- Project Runeberg -  Liten Dorrit /
113

(1856-1857) Author: Charles Dickens Translator: Rosalie Olivecrona
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Afgjordt! utropade Fanny. Tänk
att du är dä bra odräglig. Och jag som
just bemödat mig att lägga mina ord så
att de skulle undgå all misstydning Jag
har ju ej sagt annat än att vissa frågor
uppstått samt förklarat dig dem.

Lilla Dorrits blick mötte hennes stilla
och tålig.

— Nä käraste, välsignade flicka, sade
Fanny, hvad tjenar det till att sitta och
stirra på det der stället. Det kan en
uggla göra. Jag har vändt mig till dig
för att få råd Amy. Hvad råder du
mig till. \

— Tror du ej, frågade lilla Dorrit
efter en stunds tvekan med smekande röst
— tror du ej att vid närmare
besinnande det torde vara bäst att dröja några
få månader?

- Nej, lilla sköldpadda, gentog Fanny
med ytterlig skärpa. Det tror jag
alldeles icke.

Här kastade hon hatten ifrån sig och j
sjönk ned i en stol; men dä ömheten
straxt derpå grep henne, rusade hon upp
igen, föll pa knä på golfvet och tog
systern med stol och allt i famnen.

— Tro ej att jag är ond eller
ovänlig mitt hjerta. ty jag är det sannerligen
icke. Men du är också sä tråkig med
dina besynnerliga infall, att du kan
komma en att vara färdig att bita dig då
man just har för afsigt. att vara som allra
godast. Sade jag dig icke käraste lilla
lindebarn att Edmund ej kan släppas på
egen hand? och vet du det inte lika väl
som jag?

— Jo, jo, Fanny. Jag vet du sade så

— Och jag vet att du vet det också,
genmälte Fanny. — Nåväl mitt dyraste
barn! < om han inte kan släppas på egen
hand, så följer deraf naturligtvis att jag
får lof att följa med honom.

— Det — tycks så, älskade, sade lilla
Dorrit.

— Då du nu derför hört hvad
anordningar som fordras för att göra detta
möjligt, så råder du mig således vid
närmare betänkande att genast gå i
författning dermed?

— Det — tycks så, älskade, sade åter
lilla Dorrit.

— Välan! utropade Fanny med
under-gifven min, det måste väl ske då! Jag
kom till dig mitt hjerta så snart jag
insåg nödvändigheten af att taga ett beslut.
Det är nu taget. Må det då så ske!

Sedan hon på detta förträffliga sätt höjt
sin egen vilja för omständigheternas kraf
blef Fanny helt mildt stämd, likt en
person, som offrat sin egen böjelse för en
kär väns skull och erfar en helig glädje
af denna sjelfuppoffring. — När allt
kommer omkring, mir. Amy, sade hon till
systern, så är du ändå den bästa af alla
små kräk under solen och full ,af sunda
principer, och gud vet hur jag ska bära
mig åt då jag inte har dig!

Härmed slöt hon henne ännu en gång
i sina armar, denna gången med ett
verkligt ömt och hjertligt famntag.

— Icke för det jag tänker vara af med
dig på allvar, Amy —för ingen del; jag
hoppas vi skola bli näst intill oskiljaktiga.
Och nu mitt hjerta vill jag gifva dig ett
stycke till råd. Då du blir lemnad allena
här med mrs General —

— Jag skall då bli lemnad allena här
med mrs General? Sade lilla Dorrit sakta.

— Naturligtvis mitt hjerta,till dess
pappa kommer tillbaka Så vida du ej
räknar på Edward som sällskap, hvilket han
knappast kan kallas då han är här och
säkerligen ännu mindre då han är borta
i Neapel eller på Sicilien. Jag höll på
att säga — men du är en sådan allra
käraste liten villervalla att falla en i talet
— då du blir lemnad allena här med mrs
General, Amy, så låt henne ej lura dig
öfver på sin sida och låta dig förstå att
hon tänker på pappa eller pappa på henne.
Aktar du dig inte, så “skall hon nog göra
det; jag har nog sett hennes sätt att
känna sig för med de der behandskade
händerna. Men låtsa bara alldrig begripa
henne, det ber jag dig. Och om pappa
skulle säga dig då han kommer tillbaka
att han har för afsigt att göra mrs
General till din mamma (hvilket är blott så
mycket troligare sedan jag är borta) så
är mitt råd att du genast säger: pappa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:34:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcdorrit/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free