- Project Runeberg -  De värnlösa : Original-berättelse av M S S**** /
123

(1852) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slut på äfventyret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Om förlåtelse, fru grefvinna, här har icke
varit fråga om något, som på minsta sätt kan såra er slägt;
ty jag får äran att för er presentera min fästmö . . .

— Hans fästmö! — utropade alla med största
förvåning.

På Alvas kinder blossade en hög rodnad, och hon
stödde sig darrande emot soffan. Detta offer, som Herman
påtvingade henne, för att rädda dem alla, föreföll
Alva alltför stort.

— Ja, min fästmö? . . . Jag hade af grefvinnan
Gerda utbett mig tillåtelse att här, efter balens slut, få
emottaga Alvas svar, emedan jag redan i öfvermorgon är
tvungen att resa till den domsaga, hvilken jag blifvit
förordnad att förestå, och innan dess ville jag hafva
mitt öde afgjort. Om någon begått ett fel, så är det
ensamt jag; men detta torde kunna ursäktas mig såsom
otålig friare.

— Medgifves gerna, — skämtade gamle grefven.

— Och nu, fru grefvinna, — tillade Herman och
närmade sig Hilda, — torde ni, som troligen haft den
utsökta godheten att påskynda eklaterandet af min
förlofning, tillåta att jag ledsagar er tillbaka på era rum.

Han bjöd henne armen, hvilken Hilda, qväfd af
raseri och gäckad hämndlystnad, stillatigande emottog.

Utkommen i yttre salongen, hviskade hon till
honom:

— Ännu är jag likväl icke besegrad, betänk det,
min herre; ty jag är icke bedragen af er komedi. Ni
har missräknat er!

— Jag förstår er icke rätt, fru grefvinna; men i fall
ni tror att jag missräknat mig på Alva, så delade jag
endast samma öde ni rönt med grefve Ernst och . . .
baron, — svarade Herman.

Hilda bet sig i läppen och teg.

Vi återvända till kabinettet.

Gamle grefven vände sig till sin grefvinna, sägande:

— Som här endast varit fråga om ett qui pro quo,
så återvända vi, min vän, samt få i morgon lyckönska
de ny-förlofvade.

Derefter aflägsnade de sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:57:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/devarnlosa/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free