Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slut på äfventyret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själ; men äfven ett varmt och känsligt hjerta, och i
delta ögonblick kände hon sig så ensam och lifvet
syntes henne så sorgligt, att hon gerna velat dö, för alt
slippa lida och uppoffra andra. Sedan de forsla
utbrotten af smärta saktal sig, reste Alva sig med
ansträngning och gick in till Gerda.
Grefvinnan hade laggtsigoch, med elt ansigte,
vittnande om den gränslösaste ångest, afvaktade hon
Alvas återkomst; då denna sednare inträdde, frågade hon:
— Nå, huru i Guds namn, är det?
Alva berättade i korthet hvad läsaren redan
känner; men när hon kom till det ställe i sin berättelse,
der Herman förklarade henne för sin fästmö, rusade
Gerda upp och utropade:
— Ah, det var då dit din låtsade uppoffring ville
hafva det. Det var för att tvinga Herman till della
steg, som da ville rädda min heder? Men förstår du
då icke att jag aldrig skall medgifva det; att också
Herman heldre dör än blir sin kärlek otrogen?...
— Gerda, våg dina ord, — yttrade Alva, med elt
så onaturligt lugn, alt del lät hemskt. Detta ulbrott af
Gerda var så oförväntadt och smärtsamt för Alva, att
hon endast med en våldsam ansträngning kunde
be-herrska sin rörelse.
— Och hvarföre skulle jag det? — frågade Gerda
med vredgad blick och blossande kinder. — Hvad har
jag att förlora, då du beröfvat] mig honom? Hvem bad
dig träda emellan och afvända ett uppträde, som endast
haft min skiljsmessa med Ernst och min förening med
Herman till följd. Men jag hvarken vill eller skall
underkasta mig dina intriger. Jag går genast till Ernst
och dem alla, för alt säga atl det var jag . ..
— Gerda! är du vansinnig, vill du för en vild
passion uppoffra både din och din makes heder?...
— Jag uppoffrade en gång min Kärlek, jag gör det
icke andra gången. Hvad bryr jag mig om verldens
förakt? hvad rör mig vanäran, då^det gäller Herman?
Begrip då engång, att om del vore min egen mor, som
ville rycka honom ifrån mig, skulle jag hata henne...
Jag vet af ingenting annat på jorden än min kärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
