Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
att skaffa. För öfrigt blef allt det innerliga här satt såsom
ett yttre, ehuru visserligen såsom sådant beslöjadt med en
mantel af helighet, på det menniskan måtte tro på den
nämnda administrationen, icke blott med afseende på hvad
hon skulle veta, utan ock med afseende på hvad hon skulle
göra. Sjelfva samvetet blef ett yttre, som fick sitt uttryck
i bikten, hvarvid kyrkan bestämde en penitens o. s. v. Om
nu hela denna yttre anstalt, i hvilken det heliga hölls fånget,
redan i och för sig var en för detsamma inadeqvat form,
så skulle den blifva det alltmer i den mån kyrkan besudlade
sig med verldsliga intressen och af sådana regerades. Dermed
blef nemligen visserligen den i christendomen åsyftade
försoningen mellan himmel och jord tillvägabragt, men så, att
verlden försonade sig med sig sjelf, det heliga med det
profana, ej med Gud. Då det kommit till denna punkt, skedde
den schock i det menskliga väsendet, genom hvilken det
drog sig ur dessa yttre former, för att känna och inse att
det gudomliga är absolut inre: hvilket är protestantismen. Det
högsta i religionen blef numera den inre öfvertygelsen,
känsla, tro. Nu är det klart, att så länge detta inre fattades
blott såsom tro, låg deruti ingen anledning att icke lemna
det faktiska i christendomen i fred; tvärtom ansåg sig tron
just i detta faktiska hafva sin grundval, och ordet blef en
ny auktoritet i stället för kyrkan, hvarmed likväl en schism
grundades emellan denna yttre och den inre auktoriteten,
hvilken schism alltmer skulle göra sig gällande i samma mån trori
såsom inre fattade sig som identisk med sjelfva tanken. Det
visade sig då med större och större tydlighet att tron, som först
förutsatt sin absoluta öfverensstämmelse med det gudomliga,
sådant detta i skriften uttalat sig, alltmer skulle om denna
öfverensstämmelse råka i tvifvelsmål. I sjelfva verket måste det
ock erkännas, att hierarkien visserligen var en yttre, men dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
