Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - X. När det kom till drabbning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 97 —
Med sälskinnsmössan i vänstra handen och
den andra hårt knuten gick björnskytten Walther,
nedböjd och märkbart blek, ut genom salen,
nyfiket begapad allt omkring.
»Håll dörren stängd efter oss tills allt är
färdigt i farstun, Skoglund!» befallde Efraim
meningsfullt, och Skoglund nickade.
Efraim skyndade ut i farstun efter George
och Garpenfelt, som redan voro hack i häl efter
den förföljde. Dörren slogs igen, och så hördes
Efraims myndiga röst:
»Se så, nu blir det första julingen här,
innan vi slänga ut honom åt busarna.»
Ett rått skratt i källarsalen, en del tränger
sig till dörren för att lyssna.
Garpenfelt och George hade under tiden
trängt sig bakefter det tillämnade offret, som
tydligen sökte undkomma dem, och fattade
honom i axeln.
»Vänta lite!» manade tjocke Garpenfelt.
»Du har väl inte så brått!» tillade den längre
och spensligare George.
»Vad är det nu? Sparkas ni, människor?!»
utbrast den förföljde.
Och så gjorde han helt hastigt ett par starka
knyckar bakåt med nacken. George fick den ene
som »dansk skalle» under hakan, Garpenfelt den
andre över näsa och panna. Båda tumlade
handlöst och halvsvimmade i golvet under smällar
mot tiljorna och lågo där stönande.
O. IIög b r>-£-, Fribytare.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
