Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Stockholms storkyrka hänger en /yjy målad tavla, den berömda »Vädersolstavlan» som
visar stadens utseende kort efter medeltidens slut. Den här avbildade detaljen, som visar
Stadsholmens sydvästra delar (trakten kring Slussen) med »bommarna» utanför stränderna,
de väldiga porttornen, de hopgyttrade kvarteren, och långt till vänster slottets väldiga
hörntorn, innehåller ej mycket, som icke tillhört det medeltida Stockholm. — En detalj att
lägga märke till är stadens ståtliga galge på södra bergen, nära bildens högra övre hörn.
svenska bergslagerna, och exporten av järn och koppar
sätter stora ekonomiska krafter i rörelse både i
Mälarstäderna och annorstädes.
Att tyska köpmän och hantverkare i så stor
utsträckning flyttade in till Sverges städer, gjorde säkert ganska
snabbt den verkan, att stadsbornas levnadssätt mer och
mer kom att skilja sig från lantfolkets, så att man började
kunna urskilja ett nytt samhällslager i Sverge —
borgarna. I de skriftliga minnesmärken av stadslivet, som först
från i2oa-talets slut börja förekomma något rikligare —
främst i stadslagar för Stockholm, Visby och, vid
1300-talets mitt, för rikets städer i gemen — märks det tyska
inflytandet mycket tydligt. Det är ett alldeles nytt
styrelsesätt, som efter tyskt mönster införes. I stället för
det allmänna stadstinget, som ledes av konungens fogde,
överlämnas nu stadens styrelse i stort sett åt rådet, en
vald församling av tolv eller flera representanter för bor-
gerskapet, d. v. s. de fast bosatta och självständiga,
skatte-betalande invånare. Tyska och svenska invånare delade
i regel makten efter överenskommelse, men ibland kom
det till svåra slitningar.
På det hela taget tycks det dock ha gått ganska bra
med samarbetet, särskilt i städer, där tyskarna inte voro
så talrika eller hade så mycket med rikets politik att göra
som i Stockholm. De tyska namnen i rådsprotokoll och
mantalsuppgifter äro, jämte en del på tyska avfattade
brev, köpehandlingar och bouppteckningar det
väsentligaste spåret av det främmande inslaget, som skrifterna
bevarat. Troligen ha de inflyttades barn i regel redan
fullkomligt lärt sig behärska svenska och känt sig hemma i
det land, där de blivit uppfödda, och det har nog i varje
generation varit de nyinkomna snarare än avkomlingarna
av äldre svensktyska släkter, som hållit
intressemotsatsen vid liv, där en sådan framträder, medan folk med
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
