- Project Runeberg -  Kontinentalsystemet : den stora handelsspärrningen för hundra år sedan /
30

(1918) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer - II. Sjöspärrning - Englands åtgärder 1793—1802 - Frankrikes åtgärder 1793—99

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var, såsom Mahan med rätta anmärkt, ett utflöde af det gamla
kolonialsystemets sträfvan att i eget land skapa en stapel eller entrepôt för
kolonialvarorna; och 1798 års instruktion förblef också i kraft till
revolutionskrigens slut 1802.[1]

Vid jämförelse med det nuvarande krigets behandling af den
neutrala sjöfarten te sig icke dessa påbud som mycket stränga, ty för
närvarande söker ju det på hafvet härskande partiet afskära praktiskt
taget hvarje neutral förbindelse med motparten öfver sådana vatten
som den krigförande behärskar och t. o. m. delvis öfver andra. Men
man får icke förbise, att de privata kaperierna, som till stor del voro
nästan omöjliga att skilja från rent sjöröfveri, och äfven krigsfartygens
besättningars privatintresse i uppbringningarna skapade en
godtycklighet och brutalitet i behandlingen af handelssjöfarten, som särskildt
åskådligt skildrats af den nyligen aflidne danske historikern Edvard
Holm. Hans framställning efterlämnar onekligen det intrycket, att den
neutrala handelns vedermödor redan under revolutionskrigens första år
i praktiken öfverträffade t. o. m. de nuvarande, äfven om dess
vinstmöjligheter efter allt att döma voro större. Likväl var det som skedde
från de krigförandes sida under de första åren nästan
barmhärtighetsverk i jämförelse med hvad komma skulle; och det nya skedet var en
verkan af den nya franska politiken. Liksom det mesta af de franska
revolutionsregeringarnas mått och steg voro äfven deras åtgärder
mot sjöhandeln präglade af en förening af våldsamhet och
maktlöshet men så till vida förklarliga som Englands tillämpning af
sjökrigsrätten nästan omöjliggjort Frankrikes sjöfart. Som vanligt gick
ingripandet ut öfver de neutrala, och denna gång bragte det
våldsåtgärderna emot dem till den högsta spets som ännu skådats.

Frankrikes åtgärder 1793—99



Till en början hade de franska åtgärderna varit afsevärdt mildare än
de engelska, naturligt nog så till vida som Frankrike hade starkt
behof af de neutralas hjälp. Genom en lag den 9 maj 1793 — sålunda
före den engelska instruktionen den 8 juni men efter deklarationen

[1] Martens, Recueil des principaux traités V2 (1826) 596—604. — Annual
Register 1793: State Pap. 176 ff. — Stephen 175 n., 18 ff., 33. — Holm, D.-N.
udenr. H. I 106—115, 171 ff. — Mahan, Infl. of Sea Power II 233 ff. — Mahan, Sea
Power in its Relations to the War of 1812 I (1905) 89 f., 93, 27. — Wahlström
10 ff., 62 f., 99, 126. — Bassett, The Federalist System 1789—1801 (The American
Nation, A History, ed. Hart, XI, 1906) 122 f., 129. — Le comte de Fersen et la cour
de France (ed. Klinckowström, 1878) II 419. — Lars von Engeström,
Anteckningar och minnen I (1876) 235 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:13:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kontsyst/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free