Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kontinentalsystemets tillkomst och yttre förlopp. Berlin- och Milanodekreten 1806 och 1807 — Orders in Council 1807 — Förenta staternas själfblockad 1807—1812 - Englands motåtgärder - Order in Council 7 jan. 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 KAP. II. KONTINENTALSYSTEMETS TILLKOMST OCH YTTRE FÖRLOPP
tivet, det som skulle få praktisk betydelse, utformar den förut berörda
»tredje linjen» att vända Frankrikes åtgärder mot det själft genom ett
påbud, »att inga varor skulle få föras till Frankrike, med mindre de först
anlöpte en brittisk hamn. De kunde tvingas att anmäla sig i tullen, och
en viss importafgift kunde påläggas, som vore ägnad att höja priset och
bereda bättre afsättning på utländsk marknad för våra egna varor».
Det torde knappt behöfva påpekas, hur troget sjöspärrningens förut
utvecklade ekonomiska tendens här kommer till uttryck, med
afsätt-ningen på fientliga marknader som ett själfklart mål; det senare af
de konkreta förslagen är något påverkadt af 1798 års instruktion,
som i sin tur står i ett visst sammanhang med »det gamla
kolonialsystemets» entrepötprincip.
Percevals inlägg fick sin stora praktiska betydelse därigenom att
Grenvilles ministär afgick några få veckor efteråt, i mars månad 1807,
och efterträddes af en regering med hertigen af Portland som skäligen
betydelselös premierminister, Canning som utrikesminister och Perceval
själf som skattkammarkansler eller finansminister. Den nye
finansministern fick snart anledning att uppta frågan om åtgärder emot
Berlindekretet till ny behandling, och upphofvet gaf det västindiska
intresset, som i viss mån legat bakom också Stephens aktion. En
västindisk petition, som framlagts redan i februari, hade hänvisats till ett
särskildt underhusutskott, och dess betänkande framlades i augusti.
Däri gafs med största eftertryck den amerikanska handeln mellan
fiendekolonierna och Europa skulden för sockerprisets fall, som
upp-gafs ha gått så långt, att det ej längre täckte ens odlingskostnaderna på
annat än de största egendomarna i engelska Västindien. Vid debatten
härom lofvade Perceval att med det snaraste ta itu med frågan. Som
första led i uppfyllelsen af detta löfte torde man få betrakta en Order
in Council, som utfärdades redan efter några dagar (19 augusti),
hvarigenom fartyg som seglade under Mecklenburgs, Oldenburgs,
Papen-burgs eller Kniphausens flaggor förklarades för god pris, om de
anlöpte fientlig hamn utan att gå därifrån till eller dit från engelsk
hamn. Då dessa delvis ganska tvifvelaktiga nordtyska herrskaps flaggor
brukade användas som neutrala färger i mer riskabla fall, innebar
detta en första tillämpning af den nya principen på en del af den
före-gifvet neutrala handeln.1
1 Lord Brougham: Life and Times of, written by himself II2 (1871) 5, 7;
Spee-ches I (1838) 404. — Stephen 38 ff., 116 ff., 163 ff., 171. — Hansard VIII 620—56,
IX 85—101, 1152 f., App. sp. LXXXI ff. — Jfr Porter 379. (Kursiv, af E. H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
