Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kontinentalsystemets inre historia och tillämpning. Smugglingen och korruptionen — Mätsystemet och fiskalismen - Licenssystemet - Sjöfartsmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 KAP. III. KONTINENTALSYSTEMETS INRE HISTORIA OCH TILLÄMPNING
»Paragrafen .... gäller alla slags franska, neutrala eller främmande
fartyg, med det undantag (sic), att jag ej lämnar licenser åt andra än
franska fartyg, eller i två ord, att jag ej vill veta af något neutralt fartyg,
och i själfva verket finns det heller intet sådant i realiteten, de bryta
alla blockaden och betala tribut åt engelsmännen. Hvad beträffar
ordet främmande, så betyder det främmande för Frankrike. Sålunda
kunna främmande fartyg ej handla med våra hamnar eller utlöpa från
dem, emedan det ej finns några neutrala.» Enligt ett förut citeradt
bref till Eugène (den 19 sept.) utvecklar Napoleon närmare,
huru-ledes han med undantag endast för naturaliserade kapade fartyg
fordrar att fartygen t.o.m. skola vara byggda i Frankrike. Utan undantag
gällde detta visserligen ej, ty licenser förekommo i särskilda fall äfven
för förbundna eller neutrala staters fartyg, liksom exempelvis de
Napoleon direkt tillhöriga hansestäderna, Danzig och städerna i Italien
fingo licenser till sitt förfogande, ehuru ofta mot extra dryga afgifter;
men bundsförvanter voro som regel lika rigoröst utestängda som
neutrala. Särskildt slående framträder systemet gentemot Frankrikes
trognaste bundsförvant Danmark, som såg alla sina fartyg i franska
hamnar beslagtagna och kvarhållna trots oändliga förhandlingar och
trots understöd äfven af Davout; när fartygen slutligen på våren
1812 blefvo lössläppta — 80 st. lågo då kvar — skedde det på villkor
att utföra sådana mängder franska sidenvaror, att saken blef omöjlig.
Taktiken får sin rätta bakgrund af att Danmark samtidigt måste
underkasta sig såväl att tillhandahålla andra fartyg för
spannmålstrans-port till Holland som att ställa officerare och matroser till förfogande
för den örlogsflotta Napoleon utrustade mot England på Schelde.1
Det kan alltså ej lida något tvifvel, att kontinentalsystemet i flere
afgörande hänseenden spårat ur; i stället för att drabba fienden hade
det delvis skjutit förbi honom och blifvit ett medel att drifva fram
Frankrikes — riktigt eller oriktigt fattade — intressen på bekostnad
af dess egna medhjälpare i striden mot England. Denna riktning
hade den egentliga tullpolitiken haft redan från början, och dess
fortsatta utveckling, som var denna lik, skall framställas i sammanhang
med systemets verkningar på fastlandet i nästa kapitel. I hvilken
1 Licensdekretet 25 juli 1810: tryckt Martens, N. Rec. I 512. — Corresp. de
Nap. nr 13 398, 16 224, 16 767, 16 810, 16 930. — Lettres inéd. (ed. Lecestre)
nr 652, 874, 927, 928, 929, 972, 1 082. — Servières 134—39, 265 ff. (fylligaste
framställn.). — Schäfer 436 f. — Tarle, Kont, blokada 1 310 f., 560. — Holm,
D.-N. H. VII: 2 54 f., 188 f., 267 f., 271 f., Henv. s. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
