Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Englands lifsmedelsimport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
samt gaf anledning till ständiga farhågor. En hel rad af de åtgärder
som tillgripits under det nu pågående kriget kommo därvid till
användning, ehuru ej de mest effektiva och djupgående bland dem,
särskildt ej ransonering: suspension af spannmålstullarna, förbud mot
brännvinsbränning och stärkelsetillyerkning, försäljning af bröd först
24 timmar efter bakningen, enständiga uppmaningar i kungliga
kungörelser äfvensom organiserade uppgörelser att begränsa
brödkonsumtionen med en tredjedel, och därjämte (1800) förbud mot att baka bröd
enbart af finsiktadt hvetemjöl, den s. k. Brown Bread Act.
Befolkningen hade emellertid mycket svårare att finna sig i dessa ingrepp i
sina lifsmedelsvanor än i andra, efter vår uppfattning betydligt större
lidanden; Brown Bread Act var omöjlig att genomföra, så att den
omedelbart måste återkallas, och allvarliga lifsmedelsoroligheter
före-kommo både 1800 och 1812. Så till vida är det tämligen uppenbart,
att hinder för spannmålsimport skulle ha haft helt annan möjlighet
att påverka folkstämningen och lugnet i England än den
exportspärrning, hvartill Napoleon hade satt sin lit. A andra sidan är det ett
antagande, som närmast vederlägges af erfarenheten, att ens en
importspärrning skulle ha framtvungit fred eller störtat den engelska
regeringen. Under år 1812, då hvetepriserna nådde en enastående höjd
och höllo sig därvid ända in på det gamla skördeårets sista veckor,
rådde nämligen just det läge, som skulle ha blifvit följden af en så pass
fullständig afspärrning som rimligtvis kunde tänkas genomförd. Ty
på grund af allmänt dålig skörd i Europa och ofantliga uppköp från
Napoleons sida (som förberedelse till det ryska fälttåget) lyckades den
engelska prisstegringen ej framkalla någon nämnvärd import; för
hela året inkommo endast 55,000 ton, föga öfver hälften af medeltalet
för kontinentalsystemets sexårsperiod och betydligt under hälften af
medeltalet för föregående tioårsperiod. Att svårigheterna trots detta
kunde öfvervinnas, tyder alltså närmast på att ej heller en
import-spärrning skulle ha nått målet, äfven frånsedt att en effektiv spärrning
efter någon tid borde ha kunnat bana väg för några af de effektiva
medel, hvarmed vi under detta krig möta en flerdubbelt större,
lifsme-delsbrist.
Napoleons möjligheter att träffa Englands lifsmedelstillförsel
begränsades tydligen till hvad som måste hämtas från Europas fastland
eller, i det för honom gynnsammaste fallet, af detta jämte tillförseln
från Förenta staterna. Såvidt bekant föreligga inga siffror för den
engelska hveteimportens ursprungsländer under denna tid. Men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
