- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
495

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 45. Skattekrävarna, oljemålning av Eugen A:son Renard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

495

verkligen lyckats komma loss genom uppoffrande av
en del klenoder, förvärvade under glanstiden, och
genom att måla billigt, bland annat porträtt. Samtliga
de avmålade hade emellertid sett dödsmärkta ut,
möjligen beroende på konstnärens sinnesstämning.

Från den stunden hade telefonapparaten i hans rum
blivit en plåga. Genom dess tratt fick han höra hårda
ord från personer, som måste lägga ut för förfallna
växlar, och på sistone hade även skattemyndigheterna
börjat intressera sig för hans telefonnummer. Då Eugen
var tvungen att bevaka en del intressen av skilda slag
ute i staden, nödgades han emellertid ofta mot sin vilja
svara på signalerna. Den unge konstnären ägde ingen
sångröst; han hade aldrig försökt att taga en ton till
den artistiska dekorationsgitarren, som hängde på
hans vägg. Men om han verkligen ägt en röst och
denna från början varit föga omfångsrik, skulle den
dock så småningom ha fått ett enastående omfång till
följd av de röstimitationer han utförde än på höjden,
då han ville göra sig sken av att vara städerskan, än
på djupet, då han ville inbilla den telefonerande, att
han var en släkting till sig själv på tillfälligt besök i
lägenheten. Nedslagenheten hade även gjort Eugen
misstänksam, varför han ibland inbillade sig, att både
skattemyndigheterna och andra fordringsägare antogo
de sällsammaste röster för att lura honom att erkänna
sin närvaro i telefonen. En gång hade verkligen en
ganska nätt flickröst frågat, om herr Eugen var hemma,
och denne hade skälmskt svarat ”ja”. Då hade
flickrösten förändrats och en rå karlstämma yttrat:

— Det är stadsfogden. Vi har härnere inte mindre
än fyra resterande ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free