Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Romanisternas tre murar - 1. Den andliga makten står över den världsliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av vårt dop och vårt kristliga stånd, hava de genom
den andliga rätten[1] nästan berövat oss och fördolt
för oss. På detta sätt utkorade i forna tider de
kristna ur sin mitt sina biskopar och präster, som
därefter blevo stadfästade av andra biskopar utan
all den ståt, som nu råder. Så blevo Augustinus,
Ambrosius, Cyprianus[2] insatta i biskopsämbetet.
Eftersom nu den världsliga myndigheten är
döpt liksom vi, har samma tro och evangelium,
måste vi låta dem vara präster och biskopar och
anse deras ämbete för ett ämbete, som hör till
den kristna församlingen och är henne till gagn.
Ty vad som framgått ur dopet, det kan berömma
sig av att redan vara vigt till präst, biskop och påve,
om det också inte passar för en var att utöva ett
sådant ämbete. Ty fastän vi alla med lika rätt
äro präster, må dock ingen tränga sig själv fram
eller understå sig att utan vårt samtycke och val
utföra det, vartill vi alla hava lika makt. Ty det
som är gemensamt kan ingen tillägna sig utan
menighetens vilja och befallning. Och om det skulle
inträffa, att någon bleve vald till ett sådant kall,
men på grund av sitt missbruk åter bleve avsatt,
så vore han alldeles den samme som förut. Därför
borde en medlem av prästeståndet icke vara något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
