Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterskrift. Historik och framtidsperspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gynnsammare prisen ej kan fortskrida med samma hastighet som
hittills.
Den tekniska utvecklingen av landsbygdselektrifieringen
har som naturligt är i olika delar av landet tagit något olika
riktning. Beträffande fördelaktigaste distributionsspänningar
och dylikt har Elektrifieringskommittén låtit verkställa
grundliga utredningar, som använts för denna handbok, och vilkas
resultat i huvudsak praktiskt verifieras av utvecklingen hittills.
Inom Trollhätte kraftverk levererades att börja med energi till
större jordegendomar (de första leveranserna i Axvalltrakten
började år 1909) av 10,000 volts spänning från »bygdeledning».
Den första andelsföreningen (togs i bruk hösten 1915)
planlades för 800 volts distributionsspänning, varmed vanns, att
även små motorer kunde anslutas direkt till
distributionsspänningen. Inom Älvkarleby kraftverk valdes att börja med
1,500 volts distributionsspänning, med vilken
tröskverksmotorerna i allmänhet skulle kunna drivas direkt. Sedermera
har 3,000 volt alltmer kommit till användning i nya
föreningar och man lär nu i Upsalatrakten t. o. m. höja
spänningen inom en äldre förening till 6,000 volt. I Norrland
distribuerar man i allmänhet med 10,000 volt. Inom
Hemsjö-bolaget har man i allmänhet till 20,000 volts bygdelinier
anslutit transformatorer för sekundärspänningarna 1,500 och
220 volt — alltså praktiskt taget samma anordning, som
sedermera kommit till användning inom Älvkarleby-nätet.
Överallt har man infört trefassystemet med
induktionsmotorer, som ju förut allmänt använts inom industrien.
Enligt författarens mening är det emellertid icke så alldeles
säkert, att detta kommer att förbli det tekniskt-ekonomiskt
riktiga. Den av induktionsmotorerna vållade fasförskjutningen
betingar dels en transformator, som är betydligt större än
det uttagna kilowattalet, varmed följer ökade
tomgångsförluster, dels strömvärmeförluster i ledningarna av den
wattlösa strömmen. Jämföres det använda systemet med ett
enfassystem med samma spänning mot jord och kompenserade
kommutatormotorer (liknande likströmsmotorer, nära nog utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
