Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sentant för Birmingham i parlamentet. Han kämpade för en vai-
Rösträtts-reform, åsyftande rättvisa åt de politiskt rättslösa arbetande ifraren.
klasserna, och med skäl räknas det honom till förtjänst, att det
konservativa kabinettet nödgades år 1859 framlägga en reformbill,
som dock förkastades af parlamentet. Äfven de liberales
reformbill 1860 föll igenom. Bright förklarade, att så länge Palmerston
var förste minister hoppet att lösa reformfrågan vore fåfängt,
hvarefter han lät frågan hvila till 1866, då hon under den liberala
ministéren Gladstone—Russell åter uppdök, men också denna
gången undansköts genom de konservatives motstånd. Bright
uppväckte nu en opinionstorm i hela landet, och det konservativa
kabinettet Disraeli nödgades 1867 framlägga en reformbill, som
i hufvudsak motsvarade Brights idéer, och som samma år
upphöjdes till lag. Men äfven efter denna reformbills seger ifrade han
för valrättens ytterligare utsträckning och höll den stora frågan
vid lify samt bidrog kraftigt till den Gladstoneska reformbillens
antagande 1884. Hans syfte var, att »England, alla fria nationers
höga moder, själft skulle vara fritt».
Att Bright icke låtit skrämma sig af krigstjutet, som öfver- Fast mot
röstade honom 1854 -55, visade han snart efter sitt återinträde krigstjutet.
i underhuset, där han motsatte sig det orättvisa kriget mot Kina,
och vid ett tillfälle 1858 med följande hvassa sanningsord
ytterligare häfdade sin mening om Englands utrikespolitik: »Jag har
ofta i mitt stilla sinne jämfört det engelska folket med det gamla
egyptiska, och detta lands utrikesdepartement med de egyptiska
tämplen. De, som beresa Nilen, berätta oss, att på dess stränder
finnas väldiga minnesmärken och massiva, höga pelare —
minnesmärken, hvilkas förfärdigande se ut att hafva dödat hundratals
stenarbetare. De hafva vidsträckta salar och mörka gångar och
längst in en undangömd vrå ett det allra heligaste, och då ni intränger
dit, finner ni en vederstygglig reptil, som ett helt folk vördade
och dyrkade och bugade sig i stoftet för. I vårt utrikesdepartement
ha vi icke några massiva pelare, vi ha icke några statyer, men
vi ha lika invecklade irrgångar och i dess innersta skrymsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
