- Project Runeberg -  Finntorpet i Västerskogen /
61

(1899) [MARC] Author: Gustaf Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGEN I LÅGOR. 61

söder. Röken är så tjock, att den står som en molnvägg
så långt bort vi kunna se. Det är ingen vanlig skogsbrand
det här, ty som ni veta, är marken torr som snus, och elden
går fort framåt.»
»Det ser farligt ut, Pavo,» tog Popens Per nu till orda,
»kommer elden hit, gör den vår sved svart. I denna torka
förmå vi icke rädda hvarken hus eller gröda, då allt vi ha
ligger i den stora skogen.»
»Låt oss genast alla gå emot elden,» föreslog Pavo,
»så kunna vi möjligen hejda den vid de stora myrarna
mellan tjärnen och bäckarna, som rinna därifrån ned i
sjöarna.» Pavos förslag gillades af de öfriga männen, och
några minuter därefter voro alla försedda med yxor på väg
till de omnämnda ställena.
»Stanna här vid den smala myren och hvila eder,» sade
Pavo, sedan de framkommit till den angifna platsen, »under
det Matti och jag gå upp på bergen för att se, hur nära
elden kommit. Gå mot norr, Matti!»
En timme därefter sammanträffade männen åter. De
som varit ute på spaning voro anfådda och svettiga. Matti,
som först hann pusta ut, upplyste, att det brann så långt
i norr och öster, som han kunde se, och att elden hastigt
närmade sig. »Samma är förhållandet i söder,» förklarade
Pavo. »En sådan eld har jag aldrig förut skådat. Kunna
vi ej hejda den här i dalgången både mot norr och söder,
bli vi omringade af flammorna. Vi måste försöka att bränna
emot. Två tända vid den södra sidan af bäcken, två vid
den norra och jag ensam mellan tjärnarna här. Lyckas
vi sedan förhindra, att gnistorna kasta sig öfver dalarna
och tända eld på skogen väster om oss, så kunna vi hoppas
att faran är öfver. Nu raska tag!»
Och raskt blef tillsägelsen utförd, ty alla kände farans
storlek. Skulle elden kunna behärskas, så måste man an-
stränga sig till det yttersta, emedan mer än en mils skogs-
bälte måste antändas utmed mosskanter och bäckar. Öfver
de inemot en balf mil långa tjärnarna hoppades man, att
elden. icke skulle kunna kasta sig.
Redan efter en half timme stod röken tjock i skogen,
och på grund af den torra och varma väderlek, som fort-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgfinntorp/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free