Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Gymnasisttiden 1828 - 1831
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men så intresserad jag var af Le Moine och hans dotter,
hade jag dock äfven sinne för nöjen af helt annat slag. Jag
var nu blifven en flitig tidningsläsare. Vi förenade oss, några
bland kamraterna, att mot en måttlig afgift låna från en
bokhandel i staden en mängd utkommande tidningar, dem vi
postdagligen erhöllo. Vi politiserade litet smått. Jag var
mycket konservativ och tyckte bäst om Svenska Minerva.
Och jag hade äfven politisk läsning af grundligare
art. Min far kom till mig en dag under sommaren 1830,
bärande i handen en tryckt pappersrulle. Den utgjorde ett
oinbundet exemplar af Sveriges grundlagar, som min far gaf
mig till skänk. Gåfvan blef icke fåfäng i min hand. Jag
läste med största begärlighet lagparagraferna. Det var mitt
nöje under de vackra vårdagarne 1831 att spatsera af och
an i aftonstunden på begrafningsplatsen utanför den s. k.
Qvarntullen i Vesterås, bärande regeringsformen och
riksdagsordningen i hand, läsande dessa skrifter med samma nöje,
som jag var van att läsa historiska böcker. Det måste varit
min fars mening att göra mig bekant med Sveriges politiska
litteratur i sjelfva urkällan. Och han missräknade sig icke.
Den kunskap, som med tiden skulle göra mig till professor i
Sveriges statsrätt, blef med denna läsning grundlagd. Och jag
drömde redan då, att jag skulle blifva Skytteansk professor i
Upsala med tiden.
En annan läsning, som blef af bestämmande vigt för min
bildning, var Tegnérs tal, som vid denna tid voro utkomna i
tryckt samling. Den Tegnérska skaldekonsten var mig mycket
väl bekant långt förut; nu fick jag lära känna den Tegnérska
vältaligheten. Talet öfver skalden Oxenstjerna gick ej
fruktlöst genom mitt hufvud, och det samma kan jag säga om talet
öfver kronprins Oscars förmälning. Talet vid föreläsningarnas
slut i Lund läste jag både innan- och till en del utantill.
Der finnes ett praktfullt stycke, som handlar om
skaldekonstens olika tidehvarf. Detta stycke fastnade så i minnet, att
jag kunde uppläsa det utan att se i boken [1]. Det vigtigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
