Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
uppnådde den höjd, hvarpå det stod under slutet af
Medeltiden och ännu mera under 1600-talet. Några
diplom å adelskap förekomma ej förr än på 1400-talet;
det första kända, hvari vapnet bestämdes, s. k.
sköldeöref, är för Tord Sandersson af år 1431 och utfärdadt
af konung Erik d. 13:de. Frälsebref utan föreskrifna
vapen förekomma redan på 1300-talet och utgåfvos ej
endast af konungen utan äfven af enskilda personer,
såsom af det mäktiga riksdrotset Bo Jonsson
(griphufvud) år 1381 till hans älskelige sven Fincke och af
riksmarsken Karl Ulfsson (Sparre) år 1396 till Hannes
Olofsson och Olof Niclisson. Slägtnamn voro ej
allmänna under Medeltiden annat än för utländska slägter,
dock förekomma svenska sådana, såsom Sture, Gren,
Foot, Bröms m. fl. De nu förekommande adliga
namnen på våra gamla slägter från Medeltiden äro först
antagna i slutet af 1500- eller början af 1600-talet, men
hufvudsakligast efter Riddarhusets inrättande år 1625.
Att utbyta sitt eget slägtvapen mot mödernevapnet
förekom understundom; Bo Nilsson (Hammersta slägt) till
Vinäs upptog sitt mödernevapen: ett griphufvud och Olof
Arvidsson (Store) sitt mödernevapen: en half stenbock;
deras afkomlingar antogo sedermera namnen Grip och
Stenbock; i motsats härtill finnas äfven exempel på, att
fädernevapnet behölls, men mödernenamnet upptogs,
såsom att Peter Magnusson (Plate slägt) till Tärna, som
lefde ännu 1505, men dog strax derefter, upptog sitt
mödernenamn Brahe och att riddaren Nils Boson (Natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
