Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka undér sin kretsgång alltid på två ställen komma i
beröring med orons axel. Denna axel har formen af en ihålig
cylinder, från hvilken dock ett större stycke är bortskuret.
Det halfrunda parti, som ligger strax ofvanför den genom
utskärningen uppkomna öppningen c och mot hvilket steghjulets
kuggar anslå, är här den väsentliga delen. Pa var bild har
just en kugge inträdt i halfrundeln och stött emot dess högra
insida för att i nästa ögonblick,
när i följd af orons svängning åt
venster äenna sida går tillbaka,
glida förbi dess kant och
frigöras. Men i det samma har äfven
den följande kuggen stött emot
halfrundelns venstra utsida och
strax derpå, vid cylinderns nya
svängning åt höger, i sin tur
inträdt uti honom för att på samma
81, 82. Cylindergången. som ^en föregående lemna
honom, och så vidare i oändlighet. Hvar gång kuggarna på detta
sätt glida in i halfcylindern eller ut derutur, snudda de med
sin afsneddade yta helt sakta vid halfrundelns kanter, men
denna lätta beröring är dock tillräcklig att hålla oron i
oaf-bruten gång.
Cylinderuren gå bättre än spindeluren, men öfverträffas af
ankar ur en, när dessa äro väl gjorda. Afb. 83 visar en
ankargång för fickur af det numera
vanligaste slaget. Den lilla skifvan högst upp måste vi
tänka oss som fastsittande på den här icke
afbil-dade oron. Ankaret liknar till formen och sitt
sätt att beröra steghjulets kuggar samma
inrättning på loduren med den skilnaden, att
sväng-ningstappen ej som der sitter i öfre änden af det
vertikala stycket, utan i midten af tvärstycket,
så att det helas rörelse liknar svängningarna af
en vågbalk med sin tunga. Längdstycket slutar upptill med
eri gaffel, som på flerfaldigt sätt beröres af den lilla tappen
eller, som han kallas, häfstenen e. Dessa ögonblickliga
beröringar mellan häfstenen och än den ena, än den andra af
gaffelns skänglar utgöra den enda förbindelsen mellan verket och
oron. Medan gaffelstycket af hjulet föres åt ena sidan, får
83. Ankargång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
