Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Retzius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ej ha offrat sina bona officia på någon mindre
värdig.
I tysthet var han mycket välgörande; gammaldags
gästfrihet ingick så i lefnadsordningen inom hans hus,
att denna senare ej ändrades vid gästers ankomst.
Han bjöd på sitt hem, just sådant det var: egentliga
fester, särskildt större middagsbjudningar, hörde ej
till bruket där; men gärna såg han där ungdomen,
de unga studerande vid Karolinska institutet. Dem
såg han tidt och ofta vid sitt bord; och för dem, för
kollegernas familjer och icke minst för de många
utländska lärda och andra, som medförde
rekommen-dationsbref från vänner i utlandet, var Anders Retzii
hem alltid öppet. I denna sin husliga krets var han
oändligt angenäm; här syntes denne oroligt verksamme
man ha god tid till sällskapligt umgänge. En och
hvar, äfven hans lärjungar, kunde ej annat än här
känna sig hemmastadd. Lätt, glad, naturligt otvungen
sällskapston rådde här; lika litet som någonsin annars
låg i hans meddelande något öfverlägset undervisande,
men ändock förekom gärna åtskilligt instruktivt och
af intresse.
Han berättade på ett synnerligen egendomligt
sätt, därvid återgifvande äfven i ton och minspel det
som hörde till karakteristiken; hans humor flödade
alldeles osökt jämväl i obetydligheter, väckande den
mest ohejdade munterhet bland de närvarande, under
det han själf syntes nästan förvånad öfver denna
oemotståndliga glädjeyttring. Han gjorde då endast
en paus i berättelsen, såg sig omkring och fortsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
