Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lTille uppstod emellan konungen och lians favorit en kallsinnighet, den
enda som egt rum dem emellan, Ii vilket varade lialftannat år.
I kriget med Danmark gjorde väl Gustaf Adolf försök mot Norge,
men planlösa, utan kraft utförda strandade de emot Karl Augusts
öf-verlägsna snille och norrmännens kärlek till honom och sin
fosterjord. ’ Det var först efter revolutionen 1809, som tanken på Norges
förening med Sverige vaknade varmt i svenske mäns hjertnn och började
utgöra föremålet för deras bemödanden, ju mer Finlands återtagande
syntes mer i inbillningen än i verkligheten kunna åstadkommas genom
Rysslands öfverlägsna makt. Utan tvifvel hoppades Adlerspavre med
Karl Augusts verksamhet bidraga till denna förening: sjelfva danska
regeringen var oroad; men det låg ej i Karl Augusts karakter att genom
brott förvSrfva sig en krona och bereda sitt nya fädernesland äfven de
sannaste fördelar. Redan i prinsens nekande svar, att ej emottaga
Sveriges spira, innan freden med Danmark var afslutad, kunde Sveriges
stats-kloke mån se att den af statskonst och ömsesidigt intresse påkallade
föreningen endast genom ärliga medel af prinsen skulle tillvägabringas. Att
desse män trodde en sådan förening genom ett utbrott i Norge kunna ske,
uttalade de öppet. Gtefve Wedel-Jarlsberg, en af Norges kraftfullaste
och manligaste karakterer, var den man, på hvilken hela deras
förhoppning i detta afseende livilade. Olika voro likväl åsigterna i afseende
på sättet. Under det för krigsmännerna af det herskande partiet
detsamma var likgiltigt, i det de lemnade åt stridernas och framtidens
ovisshet att kunna försvara en på detta vis grundlagd våldsam union rikena
emellan, uttalade den rädda statsklokheten likväl dervid alla sina
betänkligheter, troende det vara minst vådligt för det närvarande och
mest ledande till en garanti af en ostörd besittning i framtiden om
den på ett fredligt sätt kunde komma till stånd. Emellertid voro å
svenska sidan åtgärderna efter Karl Augusts ankomst inga, emedan
han uttalade sig formligen deremot, utan började först efter hans död
att ånyo upptagas, dervid Adlerspavre och Platen i synnerhet — hvilken
var förbunden genom en nära vänskap med grefve Wedel-Jarlsberg —
^oro verksamme.
Ifrån det ögonblick förhållandena med Frankrike begynte taga eiv
allvarsammare vändning, hade Karl Johan redan på förhand, stödd på
geografiska kartan, funnit att för nordens framtida säkerhet och
frihet ingen räddning var utan i dessa genom olyckliga
tidsomständig-heter skilda rikens förening. Det undgick icke hans örnblick, att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
