Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Napoleon och Desideria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Paris 25 juni 1795.
— — Desirée har bedt om mitt porträtt, jag skall
låta göra det, du skall gifva henne det, om hon ännu
bryr sig om det, annars kan du sjelf behålla det.–»
»Paris 7 juli 1795.
Jag har icke hört af dig sedan du reste; man måste
visst passera floden Lethe för att komma till Genua,
ty Desirée skrifver ej längre till mig, sedan hon
befinner sig der. — —»
Paris 19 juli 1795.
Ännu ej något bref från dig, och det är mer än
en månad sedan du reste. Jag har ej heller fått något
bref från Desirée sedan hon kommit till Genua.–»
»Paris 25 juli 1795.
–Jag väntar utförligare bref af dig; jag tror
att du med flit undviker att tala om Desirée; jag vet
icke om hon ännu lefver. — —»
»Den 9 nov. 1795.
— — Omfamna å mina vägnar din hustru och
Desirée.»–
Redan i september hade Napoleon börjat uttrycka
någon otålighet öfver förhållandet, önskande att det
på ett eller annat sätt måtte bli slut derpå, d. v. s.
antingen genom laglig förening eller genom brytning.
Hur det nu må ha varit med Napoleons känslor, så
har säkerligen M:me Remusat rätt, då hon i sina 1880
utgifna memoarer yttrar att Desideria aldrig glömde
denna sin första kärlek och att densamma måhända var
orsaken till hennes envisa vägran att lemna Frankrike,
då hon efter sitt första korta besök i sitt nya
fädernesland återvände till Paris. Beträffande Napoleons
förhållande till det täcka könet i allmänhet och särskildt
till den person som blef hans första maka gör för öfrigt
M:me Remusat i sina memoarer följande rätt pikanta
anmärkningar:
Två krönta rivaler. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
