Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Blickar i diplomaternas kort - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingripande betydelse för den 1813 bildade stora
koalitionen mot Frankrike, förskrifver sig redan från 1810
och framkallades lika mycket genom den ryske kejsarens
önskan att försäkra sig om allianser under ett nytt krig
mot Frankrike, som af Karl Johans att skapa sig ett
ryggstöd mot sin f. d. herres pockande fordringar. Den
inleddes redan kort efter den nyvalde tronföljarens
ankomst till Sverige genom muntliga förhandlingar af
diplomater och andra agenter, sedan ryske kejsaren först
fått tillfälle att öfvertyga sig om, att det svenska
tron-följarvalet icke var en följd af Napoleons inflytande
eller af hans intriger, utan trots alla de illusioner man
i Sverige hade gjort sig, mera hade kommit till stånd
mot än med franske kejsarens vilje. Det förgick
emellertid någon tid innan från Sveriges sida ett afgörande
steg ändtligen togs och det kunde kanske ha dröjt länge,
innan man vågat bestämma sig åt hvilken sida man
skulle vända sig under den förestående stora striden
mellan de tvenne kejsardömena, som icke längre kunde
undvikas, men hvars utgång var ytterst tvifvelaktig,då
Napoleon sjelf bestämde Sveriges framtida hållning, i det han
genom att i januari 1812 låta marskalk Davoust besätta
svenska Pommern, dref svenskarne afgjordt öfver till
det fiendtliga lägret och trots det svenska folkets
bitterhet mot Ryssland tvang dess regering att söka ett stöd
hosdetta land, som för få år sedan hade tillfogat
Sverige ett sår, hvarefter det ännu icke hade hemtat sig.
Med de franska truppernas besättande af Pommern
börjar Alexanders och Karl Johans förtroliga
brefvex-ling som ett tecken till den afgörande vändning, som
nu inträdt i deras lands inbördes förhållande. Karl
Johan var — enligt hvad Yngvar Nielsen på nämda
ställe framhåller — denna gång den, som tog första
steget till närmande, i det han kort efter att ha
mottagit budskapet om hvad som händt i Pommern, till
Petersburg sände grefve Karl Löwenhjelm, hvilken
liksom brodern Gustaf alltid varit en motståndare till allt
slags förbund med Napoleon. Denna medförde
egenhändiga bref till kejsar Alexander från konung Karl
XIII och Karl Johan. Den sistnämdes skrifvelse
erinrade om att Frankrikes tilltagande välde, som nu sträckte
sig till Medelhafvet, Nordsjön och Östersjön, måste lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
