Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Englands inblandning1 i leken - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hur stor förtjusningen än var öfver dess afslutande,
man likväl var bekymrad öfver att grefve Löwenhjelm
öfverskridit. sina instruktioner genom att stipulera en
paragraf, som Sverige icke vore i stånd att uppfylla,
nämligen den som stadgade våra truppers underhåll på
deras bekostnad, såväl som transporterandet af drygt
hälften af dessa trupper utan godtgörelse. Han påminde
mig hur mycket jag sjelf under våra konferenser i
Stockholm hade yrkat på dessa båda punkter, och att
hans öppenhjertiga bekännelse om deras nuvarande
knappa tillgångar så att säga tvungit mig att gifva
vika. H. maj:t konungen ämnade salunda, sade han,
skrifva till h. maj:t kejsaren för att för vår höge herre
uttrycka sin lifliga glädje öfver afslutandet af ett
fördrag, hvilket konungen bad h. kejserliga maj:t betrakta
såsom från närvarande stund till alla punkter ratificeradt,
undantagandes paragraf X, som rörde dessa båda frågor,
och hvari han föreslog en förändring. Jag fäste baron
Engeströms uppmärksamhet på att om denna paragraf
var mindre gynsam i den petersburgska konventionen,
än i den vi tillsammans uppgjort (ett skäl hvarför jag
endast velat underteckna sub spe reati) innehöll den i
vederlag andra, som voro gynsammare för svenskarne
och som således uppvägde densamma. Jag påminde
honom äfven att jag under våra underhandlingar
åberopat den principen att det var den fordrande parten,
(la partie requérenté) som borde sörja för underhåll och
transport, och att det just var från denna princip man i
Petersburg med rätta utgått, men han underlät icke att
invända hvad han äfven förut svarat mig, att Sverige icke
kunde betraktas blott såsom fordrande part, att hjelpen
vore ömsesidig och endast olika deruti, att svenskarne
finge åtnjuta den först och för ett ögonblick, och vi
efteråt, kanske för ganska lång tid. Jag slutade ändtligen
med att bedja honom framställa till h. maj:t konungens
och h. k. h. kronprinsens öfvervägande, om det icke vore
bäst att ej, af hvad skäl det vara månde, uppskjuta
ratifikationen; h. maj:t konungen kunde ju ändå skrifva till
h. kejserliga maj:t rörande denna meningsskiljaktighet.
Dagen derpå fick jag veta att man följt mitt råd.
Då jag samma dag hade äran få min audiens hos
h. maj:t konungen och senare hos kronprinsen, kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
