- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 2. 1812-1814 /
388

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förty ert mynt ej sanning sade;
ej lofven var att bygga på,
ej flit sin lön och trefnad hade
och lump jag såg framom mig gå.

Men nu jag går på kungaorden;
utaf dess bild jag smyckad är:
mot gäckeri betryggad vorden,
jag går och trefnad till er bär.»

Detta i förbigående. Vi återgå nu till den utländska
skulden 1815. Evalverad i nu gällande mynt utgjorde
den kr. 6,225,619. Om vi subtrahera denna summa
från de 24,000,000 francs kgl. maj:t 1815 tillgodogjorde
sig i stället för svenska staten, så återstår en ganska
vacker behållning för kgl. maj:ts ficka. 24 millioner
francs utgöra nämligen kr. 17,280,000. »Behållningen»,
sedan skulden blifvit betald, utgjorde alltså kr. 11,054,381.
Härtill kommer först och främst en engelsk extra
present åt Karl Johan, på bortåt en million kr., hvarom
mera längre fram, samt vidare lifräntan åt huset
Bernadotte på kr. 300,000 för evärdeliga tider. Det skulle
kunna tyckas, som om till och med Karl Johan borde
varit nöjd med en sådan vinst på en finansiel operation,
isynnerhet om man betänker att de engelska kontanterna
erhöllos genast, hvaremot den utländska skulden
afplana-des under en lång följd af år och alltså äfven räntevinst
uppstod. Men vi skola i det följande se, huruledes
Karl Johan förutom allt detta ville åt sig beräkna
sär-skilda sportler till ett betydande belopp, ett försök
som dock, märkvärdigt nog, misslyckades.

Den mest betydande bland de utländska skulderna
var den holländska. Vi anse derför, att våra läsare
skola med intresse taga kännedom om en kort historik,
hemtad i riksgäldskontoret.

Från och med 1795 upptog svenska staten på olika
tider lån genom holländska bankirer och utfärdade
under kgl. majrts autorisation genom stats- och
riks-gäldskontoren obligationer å hufvudbeloppen, hvaremot
bankirhusen utfärdade partialförbindelser ä 1,000 gulden
jämte tillhörande kuponger. 1798 blef ett ändradt
betalningssätt för alla dessa lån (med undantag för ett i
Haag) bestämdt genom kgl. brefvet af den 11 sept. 1798.
De sammandrogos dä till ett enda, hvarå minst en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:00:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/2/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free