Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naer un senn én då va ut, so hord un at e smäld liksom mä
åror i strann. So spragg un djinast ti, o to va mann ennas taer. So
synda un se ti slipp omböl, at int jördgobben sku kom o slå ijael
tom allihöp.
Naer un komd omböl, so klaedd un po se klaedren sin. Si kaftén
hadd tom taör altsenn an mista un. Bäst e va, so va jördgobben
bräma strann o vigkar o skriker, at un sku tibåks, men un svarar
at un int komber. So för an opp ätb e älsta båne o lovar kast e i
son, om un int sku vänd omm. Men im så bara: „Kast, om tu hår
lust". So kasta an båne i son. Men un för bara. Senn för an opp
ätt tom ander o kasta tom all i son, bara he yggsta lämma an. Men
igga för un tibåks, bara bläi mä mann sin.
25. Höbärsgubbn.
(Öfvitsböle i Mörskom).
He va äin, som va so fati o sku holl bårsol, at han int vist,
up hur sätt han sku kun holl bårsole. Men so tykt dräggin: „Om
du lägger me gå o bjuda, so ska ja nö skaffa".
So jikk han o bjöud Höbärsgubbn. O so fraega do
Höbärsgubbn å dräggin, kvemm alla sku koma. O han räkna bodi prästn
o klukkarn o alla, som sku koma. Men dom va han igga rädd för
o tykt, at han nö sku koma för dom. Men so fraega han, om himilns
trummslagare o sku koma. So så dräggin: „Jöa. „Jå, to väit ja int
saekert, om ja ska koma, för han kastar me mä trummpinnana up
bäinen."
Men so fråga do Höbärsgubbn, om dom int brukar, naer dom
va bjudi ti kalås, jé sägker lite. So så han, at dom brukar. O so
fråga han, va dom brukar jé. So tykt han: „Dom jér nu måtvarur;
sona som hår fisk, jér fisk, o so jér dom päggar o", så han. O so
gav han to åt onon måtvarur o färsfisk raett förbajskat duktit, o so
gav han päggar o. Först gav han äin sköl. So så han: „Brukar
dom jé mäir?" „Nogra jér mäir o nogra minder, men nö jér dom
mäir o". To tö han åron gaggon mä skölen; o so fråga han åter,
om dom brukar jé mäir. „Jå no", tykt pojkin, „he ä nu ölika, men
nö fins he nogan, som jäver mäir". So lå Höbärsgubbn tridi skölen
o fråga: „Brukar dom jé mäir?" „Jå no, int ha ja nu sitt dom just
ti jé mäir".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
