Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda bref från L. F. Rääf - Rääf till B. E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forssnäs d. 30 jan 1847.
Vid prof. Järtas inträdestal* uppstå ett par anmärkningar:
den ena rörande det beröm Sverige pag. 73 erhåller, att
upprorets rätt aldrig varit hos oss under medeltiden stadgad, med så
mycket större skymf för våra tider som nu gällande R. F. och
R. O. en sådan bestämma; den andra vid pag. 76 och det
banala uttrycket att »näst Gud, var Sveriges allmoge
konungarikets bästa stöd», minst lämpligt på ifrågavarande tidehvarf af
1200-talets slut och början af följande århundradet, då ännu det
nya bondeståndet var i sin späda linda, emedan förmodligen
blott omkring hälften af trälame voro frigifna, med obetydlig
besittning af riket jord, hvars vida större del innehades minst af
nya ridderskapet, mest af efterkommandena från hedentids
odalmän, Sveriges ursprungliga adel.
Forssnäs d. 15 maj 1847.
Åt prof. Geijers personlighet, hans snille och älskvärda
små-nycker hembärer jag, med största deltagande, lika gärd af saknad
som hans oinskränktaste beundrare. Hans skriftställeri har jag
deremot hos prosatören aldrig högt uppskattat; hans politiska
omkast har jag beklagat, och hans historiska osanningar kunna
lika litet hos honom, ty värr, som hes Lagerbring, ursäktas genom
okunnighet eller misstag.
Hvad emot bjessen A. Fryxell invändas kan, för mig okändt,
måste likväl medgifvas att i den stora striden ** står sanningen, den
han dock på långt när ännu ej fullständigt framdragit, vid hans
sida; äfvensom att de personliga angreppen ej från honom börjats.
Forssnäs d. 8 april 1847.
Efter några veckors trägnaste arbete är i dag afskrifningen
af Braskiska kodex slutad, med 167 särskilda handlingar, hvaraf
den äldsta är från 1338, utom flera dithörande anteckningar. På
ett blad som tjenar till titel och inledning är manuskriptet
noggrant beskrifvet och utur gamla registret alla de ställen och personer
anförda som förekommit på nu förlorade 53 folier. Jag lägger
dessa mödor för Kongl. Akademiens och min lärde väns fötter.
* I Vitterhetsakademien (1839, tryckt 1846), rörande striden mellan
konungamakt och furstevälde i Sverige.
** Om svenska adelns inflytande på landets öden.
Ahn/elt: L. F. Rääf. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
