Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA AFDELNINGEN - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hertigen hoppades fånga monarkens hela godtrogenhet.
Denna vän var Carl Carlsson Mörner [1].
Man må dock icke alltför strängt bedöma
riksföreståndarens uppförande mot Gustaf III:s gunstlingar,
eller påstå, att hertigens köld emot dem blott och
bart härledde sig från enskilda motiver. Flere af
dessa herrar förtjenade sin dom att varda satta utom
gränsen af all inflytelse, såsom grefve Munck, och
till någon del äfven friherre Armfelt, efter upptäckten,
huru denne med rysk hjelp velat flytta makten ur
förmyndarens händer i den omyndige konungens och
tilläggom — i sina egna. Armfelts conspiration var
dock mer en frukt af obegränsad och ridderlig kärlek
till Gustaf III:s son, kanske äfven en frukt af
bitterhet mot tvenne den tidens mäktigaste män, favoriten
Reuterholm och rikscanzleren Sparre, än ett foster
af hat till hertigens person. Då Gustaf Adolf
sedermera återkallade de aflägsnade, gaf han onekligt sin
farbroder mer rätt i förfarandet mot dessa herrar, än
någon af dem båda i början anade. Ty utom allt
tvifvel är, att flera af dessa klenmodiga medelmåttor,
dessa incarnerade Gustavianer bidrogo att
depopularisera sin herre och genom sina haltande och stundom
tanklösa råd blefvo en ofrivillig orsak till katastrofen
den 13 Mars 1809.
Öfver det innersta förhållandet mellan hertigen
och grefve Munck hvilar ännu en slöja af
ogenomträngligt mörker. Den rättegång, som anställdes mot
den sednare, skulle kunna tagas som ett hedrande
uppslag af regentens oväld, om man ej förut och
efteråt kände, huru denne var och förblef slaf under
considerations-systemet. Lagens dom, som träffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
