- Project Runeberg -  1809 års revolution och dess män. Tidstaflor / Del 1 /
143

(1849) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FJERDE AFDELNINGEN - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

seger och tillfredsställelse. Om det någon gång
förunnats mig att leda edra steg till godt rykte och
belåtenhet med er sjelfva, så tacken Honom i höjden,
och ej mig, som blott varit ett bräckligt, men troget
redskap i Hans hand. Nu, kamrater, har jag sagt
er mina innersta tankar; låtom dem ännu fastare
sammanknyta oss till ett starkt och ogenomträngligt
helt, så att fäderneslandet må blifva belåtet med sina
krigare. Farväl så länge, soldater! Snart kallar
trumman till uppbrott, och då gäller det att piska
ryssarne, hvilket jag vet skall innerligen förnöja och
lyckliggöra er. Viljen j under striden ha reda på mig,
så söken mig der kulorna hvina skarpast och
handgemänget är som lifligast, ty der ämnar jag denna
dag nedslå mina bopålar.»

Det låter sig svagt beskrifva, med hvilken
enhällig enthusiasm detta visserligen ej vältaliga, men
redliga, hälften allvarliga och hälften skämtande språk
emottogs och afhördes utaf den trogna skaran. Ett
länge uthållande hurra genomskar luften och klingade,
så länge ännu den dyrkade anföraren förmärktes. När
han slutligen kastade sig upp och försvann på sin
häst, skyndade hvar och en af truppen att göra sig
i ordning till striden, och på mindre än en halftimma
stod krigshären färdig att framrycka mot Alavo.

Snart var striden börjad. På en gräsbeväxt
kulle, endast några bösskott från den höjd, hvarifrån
svenska kanonerna utspydde sina rökhvirflar öfver
trakten, satt, omgifven af sin stab, general Adlercreutz
på sin stridshingst, som orolig och förbittrad bet på
sitt betsel, stampade i marken, spetsade öronen och
tuggade fradga, såsom hade han varit stolt öfver den
börda, han bar. Med fälttuben för sitt öga, mönstrade
krigshöfdingen stridsplatsen, och det sågs på hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aca1809rev/1/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free