Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den ofta af misstrogenheten eller skämtet
framkastade frågan: hvad åsyftade dessa kabaler, skola vi
nu, som vi hoppas, nöjaktigt besvara. De utgingo
på ingenting mer eller mindre än att genom en ny
revolution sätta prins Gustaf på thronen och såmedelst
göra den makt betydelselös, som nyss hade fått
———
interesse. Riksdagen och allt dess gräl förstod jag ej — men
den gamla idéen, que toute assemblée est peuple,
determinerade mig att sällan fästa mitt hopp på rikets fäder och vise.
Àndteligen fingo vi en Kung och en constitution, och den
förre utsåg mig till ett embete som alldeles icke fanns i
beräkning hos den sednare — jag skulle blifva krigsminister. —
Denna création utan allt hvad dertill borde höra (man
ihågkomme att Adlercreutz förde batongen) var så difforme, så jag
mundteligen och skrifteligen protesterade deremot — men för
första gången var Carl XIII ej att beveka; han blef vid sitt
beslut och gaf mig presidents-sysslan i Krigs-collegio. — Dess
råd appuyerade detta, och jag var sluteligen ensamt den,
hvilken begrep eller ville begripa rediculen eller bofstrecket (!) i
denna tillställning.»
Här visar sig åter det lätt öfversvallande högmodet.
Utnämningen var ej något »bofstreck», den skedde, för att fästa
den orolige partigängaren vid en plats — och derjemte öppet
visa, huru man glömde det förflutna. Detta borde Armfelt
hafva begripit; men det låg kanske mer i hans uträkning att
spela martyr, ehuru äfven detta misslyckades.
Låtom oss tillse, med hvilken »chevaleresk consequens»
Armfelt uppförde sig mot Adlersparre. Till honom skref han
nu det ena brefvet efter det andra, begärde råd och afgaf de
heligaste försäkringar om den »orubbligaste tillgifvenhet och
högaktning.» — »Ni ensam, med er nobla karaktär, edra
djupa insigter, er rena patriotism återför mitt minne till
capacitetens dagar. Måtte kabalerna ej öfverstryka edra
förhoppningar, som de det redan gjort med mina att tjena
fäderneslandet» o. m. d. På Adlersparres rygg fick skällan ett annat
ljud, t ex.: »Emedlertid hvarken tillträdde eller ämnar jag
tillträda mitt embete (i Krigscollegium), utan reste åter till
min armée. — Adlersparre, som ville commendera denna, fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
