Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. kap. Hos Agnes Pasch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äldre än artisten sjelf, och nyttjade både tocque och
gravore, ehuru utan känd sorg, åtnjöt en viss rättighet
att ingå i anmärkningar, ej olikt ett sällskapsfruntimmer.
Hon fortfor derföre:
Half elfva? Nej, mademoiselle, det kan jag icke
påminna mig. Det var verkligen klockan elfva.
Löjtnant Pahl — eller Pahlen, eller von Pahlen — hvem
kan också rätt veta besked på dessa forhexade Tyskar?
Men om jag icke missminner mig, så ville han låta
aftaga sig för sin fästmös räkning.
»Hvad rör det dig? Gå ut och se åt. Jag hörde
bestämdt någon kommande i nedersta trappan: kanske
hittar han icke hit till den rätta dörren.»
Jungfru Elizabeth teg, kastade en nöjd blick på
alla föremålen, hvaraf den rika verkstaden öfverflödade,
och gick ut.
Ganska riktigt, mademoiselle! utbrast hon, i det
hon efter ett ögonblick kom tillbaka.
»Nå väl?»
Jo, det går redan i öfre trappan. Mannen är snart
här. Men det skall jag säga, att ....
»Behöfs ingenting vidare,» utbrast mamsell Agnes
befallande.
I detsamma nalkades tydliga steg till dörren;
nyckeln vreds om, låset gick upp: en man inträdde.
»Ber om ursäkt,» sade den okände. »Får jag lof att
fråga: har jag äran se mademoiselle Pasch framför mig?»
Värdinnan i atelieren gjorde en förbindlig nigning.
»Efter så är,» fortfor den fremmande, »kan jag få
utbedja mig en séance? Jag behöfver ett porträtt.»
Med största nöje, om min ringa talang anses nog.
»Låtom oss ej tala om talang, min söta mamsell
Pasch,» afbröt den inkomne med obesvärad ton, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
