- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Första delen /
104

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. kap. Guerillakriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

och svor, på gaUryggcn der han satt, hela gatan
utefter. Men när han s/ig det öfriga sällskapet så
mangrant löpa efter, förekom honom hela färden
herrlig, ståtlig, ausserordentlich, lik ett exemplar af »die
wilde Jagd», hvilken alltid ligger så innerligt i
Tyskar-nos smak.

Det bar icke allenast af hela Svenska Prestgatan
fram till Storkyrkobrinken, utan äfven, midlöfver
denna, rakt in i den på andra sidan belägna smala och
mörka gränden. Då tyckte von Drachenmilch, alt det
gick för långt, så att han skrek med full hals: »det
bär in i helvelcl!»

Af denna händelse är det, som gatan här fick namn
af »Helvetesgränd», och heter så än i dag. Det vore
också oförklarligt, huru eljest en gränd, som går i
rak linie med Prestgatan, kunde bära ett så opassande
namn, ulan alt det uppkommit genom en särdeles
skickelse.

Men för von Drachenmilch och hans efterföljare blef
det icke så farligt, som det såg ut. Helvetesgränd är
visserligen smal och mörk, men har den
egenskapen alt sluta. När man kommit längst in, tar en
vägg emot, och det är förbi med all vidare färd. Den
ursinniga fargalten, som förmodligen, likt kattorna,
af Bastian fått någonting retande och förvirrande till
lifs, sprang rakt på väggen, slöttc trynet mot ett
härvarande hus, som sedan af andra orsaker blifvit
berömdt, föll omkull, och stjelpte von Drachenmilch
öfverända i en rännsten, der ban icke ville ligga,
hvarföre han steg upp. Galten, befriad från sin börda,
rännde genast utaf, gränden tillbaka, och sparkade i
återfarten omkull tvenne af sällskapet, som ej hunno
nog hastigt ur vygen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/1/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free